frodis

Kritikerrosat och belönat blev det den här gången.

 

Searching for Sugar man - men vilken story alltså! Megarar ju. Jaja, ingen dokumentär kan visa HELA sanningen från alla sidor, det vet jag. Men jag tyckte den var jättebra. Jag har ju varit lite smygkär i Malik Bendjelloul sedan han var med i "Ebba & Didrik" för mååånga år sedan, och jag gillar honom inte mindre nu. Även när han blir utskälld framför kameran av en skitsur och otrevlig skivbolagssnubbe låter han lika glad och entusiastisk. Förvånansvärt bra musik var det också, jag som inte alls brukar tycka om Bob Dylan-aktig musik.

Äta sova dö - åh herregud, här drog man inte på smilbanden precis. Sjukt deprimerande film, där alla som någon gång deltagit i arbetsförmedlingens hjärndöda aktiviteter verkligen kan känna ångest i hela kroppen. Den var liiite för seg tyckte jag, men bra och hjärtlig. Nermina Lukac var precis så bra som hon fått cred för, vilket fynd.

Berättelsen om Pi - men hur kunde den här få en massa pris?? Den var ju skittråkig! Som en blandning mellan Cast away, Robinson Crusoe och Dansar med vargar. Vilken flopp.

 

Mer kritikerrosat och prisbelönt blir det i nästa omgång, som förhoppningsvis inte ska dröja flera månader.

 

 

Maj visade sig bli en riktig partymånad, i lördags var det utgång igen. Elisabeth och jag skulle kolla på fotboll och sen gå ut, och i gammal god ordning blev det hajlajf. Fotbollen var det väl sisådär med. Vi höll på Bayern München tills vi såg laguppställningen. Ingen Mario Gomez?? WTF på ren svenska! Nä då får det vara, Dortmund hade ju i alla fall vett att ha med Mats Hummels. Dortmund fick det bli! De hade en snyggare tränare dessutom. Ingen ska anklaga oss för att vara medgångssupportrar i alla fall! Vi är mer.. laguppställningssupportrar :) Världens bästa sportkommentatorer är vi också, med klockrena analyser. "Trots att Arjen Robben är flintis, så är han liksom flintis" t ex. Sen ooo-ade och aj-ade vi megaironiskt när Frank Ribery slog sig JÄTTEmycket HELA tiden. Ojoj, stackars lille nussen. De får ju vara försiktiga med farbror Ribery tyckte vi, han är ju nästan pensionär och var med redan när Frankrike tog VM-guld 1998. Trodde vi. Sen googlade tant E och såg att Ribery visst är född 1983 *asg* Hoppsan. När det var fem jäkla sekunder kvar av matchen fick Mario Gomez komma in. Seriöst? Var det allt? Hade man blinkat mer än två gånger hade man ju missat honom helt. 

 

Efter fotbollen drog vi till Harrys och i kön hamnade vi i samspråk med ett gäng degerforsare. Den ena hade en massa idéer och teorier om precis ALLT, och han var då sannerligen inte rädd att prova sina idéer och teorier på två främmande tanter. Gudars vilken diskussion det blev. Jag tror inte riktigt han hade räknat med att få sånt vasst motstånd dock, och först tyckte han nog att vi var lite besvärliga och trilskna så då tog han till härskarmetoder för att förminska oss. Bad move, grabben. Very bad move. Elisabeth tände på alla cylindrar (på ett väldigt behärskat sätt bör tilläggas) och, hahahaha, bara MOSADE honom verbalt. Det fick varken tyst på honom eller skrämde bort honom utan fick snarare motsatt effekt, för sen skulle han hänga med oss HELA tiden. Jag tror han tyckte vi var lite coola faktiskt och jag hörde honom säga till sin bror att "den här hon är nog fan klipskare än mig!", haha. Och vilka idéer och analyser han hade! *matt* Vi fick liksom turas om och prata med honom, man orkade inte lyssna hela tiden. Det var som i den där filmen där Mel Gibson är konspirationsteoretiker och pladdrar hål i huvudet på Julia Roberts. Exempel (förkortad och förenklad version):

- Har du roligt?

- Ja, förutom att folk buggar till Linda Bengtzing här bredvid.

- Det är bara du själv som kan påverka hur du känner.

- Oh well, det är väl inte riktigt sant.

- JOHO! Om man bara bestämmer sig för att..

- Men whatever! Jag orkar inte, prata med henne i stället! *knuffar fram Elisabeth*

 

Håhåjaja, det är då inte ofta man blir så intellektuellt utmanad på krogen! Det var lite jobbigt men roligt. Bäst var hur han lyckades arbeta fram en plan för hur, haha, Elisabeth skulle rädda hela världens journalistik! Allt styrs nämligen av maffian förstår ni, det hade konspirationsteoretikern från Degerfors koll på. Maffian styr JP Morgan Bank som i sin tur styr alla tidningar. Elisabeths första uppdrag blev m a o att sätta dit maffian på ett eller annat sätt, sen var det bara att styra upp bankväsendet så skulle allt ordna sig. Easy peasy, bara att sätta igång! När E ifrågasatte rimligheten i att hon skulle klara skivan utbrast konspirationsteoretikern "Men du är ju journalist??". Haha, bra där, man ska tro på sig själv! Elisabeth gjorde några tappra försök att dra in mig i hela masterplanen. "Men hon är också journalist!" tjöt hon. Jag aktade mig noga för att bli inblandad där kan jag säga, jag tyckte det lät på tok för ansträngande! Sen var stackars tant E utmattad och tvungen att gå ut och röka så fick jag själv försöka underhålla konspirationsteoretikern. Vi, hahaha, hade en imitation-battle! En gång i tiden var jag ganska duktig på att imitera, och jag kan fortfarande härma en del grejer ganska hyfsat. Vet inte hur vi kom på att vi skulle göra det, men det var ju klart roligare och mer lättsmält än att försöka rädda världen från maffian. Konspirationsteoretikern härmade Vanheden ganska bra och jag kontrade med Lisa Ekdahl. Sen gjorde han Percy Nilegård (inte särskilt bra), och då skulle jag göra Cajsa-Stina Åkerström (heter hon väl?). Haha, det var så jäkla kul. För att höra ordentligt fick konspirationsteoretikern luta sig fram och när jag då härmade Cajsa-Stina så bara KASTADE han sig bakåt på stolen och stirrade på mig som om han sett ett spöke och gastade "MEN FY FAN VAD LÄSKIGT!!" *asg* Jag fortsatte och han ba' "Näääj sluta! Jag hör ju precis vem det är!!". Nåja, SÅ jävla likt är det inte, men tack :)

 

Dårkväll. Som vanligt. Men skitkul! Som vanligt det med. Elisabeth hade hört konspirationsteoretikern från Degerfors när hon gick hem, han hade frustrerat och väldigt högljutt förklarat för sina kompisar att "FOLK TÅL INTE ATT JAG BARA SÄGER SANNINGEN!" *asg* Snarare är det väl så att folk inte ORKAR lyssna på "sanningen" när de är ute och dansar, vad vet jag.

 

Igår var jag helt sänkt, så däven har jag inte varit på evigheter. Å andra sidan var jag nog inte lika trött som stackars E som måste rädda världen på egen hand, haha.

 

Det får vara slutpartat på ett tag nu, tant orkar inte :) Måste samla kraft och komma i lite form tills jag ska till Köpenhamn. Bara drygt två veckor kvar, iiiihhh!!

 

Jag är långledig i helgen, ÄNTLIGEN! Det händer var åttonde helg så nästa gång blir till semestern... Hursom, tänkte att jag skulle kolla lite film när jag inte hade så jättemycket inplanerat. Jag är ju old school och går in på en butik och HYR filmer. Jo det är helt sant, jag BETALAR för att lagligt se film. Jag värnar om filmuthyrarna, plus att jag tycker det är tråkigt att se film på datorn. Hade Netflix gratis en månad men det blev inte att jag kollade, jag fipplade mest runt och provade några serier. Ett par minuter här, ett par minuter där, men inget ordentligt tittande (med undantag för första säsongen av Borgias). Så vill jag inte ha det, jag vill att det ska vara lite mer speciellt att se film. Hursom, nu var det huuundra år sedan jag hade en filmsejour, tror inte jag hyrt film sedan jag kom hem från London i somras. Har inte haft tid, plus att ny arbetsplats och nytt schema inte gör det lika lätt att ha filmhelg längre. Knallade in på min butik och valde några filmer. När jag kom fram till kassan utbrister ägaren "VAR HAR DU VARIT??". Jag blev nästan lite generad, det var så rart :) Skönt att någon märker när man är borta. Tror jag ska ta en sväng förbi mitt stammis-thaiställe också. Ett tag köpte jag mat där tre gånger i veckan, nu har jag inte varit där sedan jag bytte jobb för 1½ år sedan. Dom tror väl jag har dött. Eller att Kristoffer och jag slagit ihjäl varandra :)

 

 

Eurovision Song Contest 2013 kan även kallas The Petra Mede Show Extravaganza. Satan som hon jobbade! Vilket lass hon drog! Och så jäkla bra hon var! Petra Mede - douze points. Jag är helt SJUKT imponerad. Nu jobbade jag igår så jag hann inte se hela programmet (tror mest jag missade röstningen) men mellanakten var ju galet kul. Stor humor med Fredrik Reinfeld, haha.

 

Jag, Marion, Kristoffer och Pia försökte kolla på jobbet. Jag krafsade ihop ett röstningsschema i sista sekunden så vi kunde sätta poäng. Vi började väldigt genomtänkt och omsorgsfullt, sen på slutet tröt tålamodet och vi gav mellanmjölksbetyg till allt tror jag. Megajumbo blev Armenien, vinnare blev Norge. Kvällens skrattfest var Rumänien. Kristoffer hade inte sett semin så han var inte alls förberedd på kastratvampyren och blev helt chockskadad. Jag skrattade så glasögonen immade igen. Marion kände sig en smula mobbad, hon tyckte den var lite svängig.

 

Jag hade ju Danmark i topp så det var helt okej att den vann. Däremot är det HELT oacceptabelt att Irland kom sist. Hur? HUR?? Visst, det lät lite sisådär med sången den här gången, men hallå.. Armenien, någon??

 

Taltidningsjuryns topp 3 blev 1. Norge 2. Danmark 3. Estland. Estland tror jag gynnades av det tidiga startnumret då vi fortfarande var pigga och glada och snälla. Estland vann även priset för snyggast klänning.

 

Sen är det ju även så att man måste ha en liggalista. Resultatet där blev 1. Grekland (sångaren med kjol och gitarr, bara så att ingen känner sig manad att skoja om gubbstrutten med pyttemandolinen eller vad det nu var för instrument) 2. Irland (tribaltrummisarna, inte sångaren) 3. Litauen 4. Italien

 

Omdömen om de direktkvalificerade bidragen:

Frankrike - jomen den här gillade vi alla tre. Hon såg ju, som alla redan konstaterat, ut som Courtney Love, men rösten och soundet tyckte jag påminde lite om Guesch Patti. Snygg klänning också.

Spanien - kvällens mest förvirrade låt, de bytte tempo typ tre gånger. Förfärlig sång också, falsk rätt igenom. Usch! Enda pluset var den fina gula färgen på sångerskans klänning.

Tyskland - mein Gott... Hypen som kom av sig. En blek "Euphoria"-ripp med kass sång och blekt framförande. Låten hade potential men som sagt, framförandet föll ju platt till marken.

England - jomen Bonnie Tyler är ju yngre än förra årets Engelbert Humperdinck, så det är ju ett steg framåt antar jag... "Jag visste inte ens om att hon fortfarande levde" utbrast Marion. Jättetrist låt, ett riktigt sömnpiller.

Sverige - jag har verkligen försökt att ta till mig den här låten, men det går inte. Men i finalen är man ju ändå patriot och hejar, men jag blev besviken. Tyckte inte alls Robin levererade. Mumlig och oengagerad sång och ett bokstavligt talat beiget framförande. Varför hade de inte bytt kläder?? Dansarna såg fortfarande ut som Zlatan på vandring i Alperna och Robins kläder kunde ha kommit från ESC 1984. Jättetrist.

Italien - nja, tråkig ballad och en för blå kostym. Annars var han ju fasligt rar att se på, men låten gick in genom ett öra och ut genom det andra.

 

Grattis Danmark, nu får ni vara snälla mot oss svenskar när vi kommer i flock till Parken om ett par veckor :)

 

 

Jamen jisses vilket meck det var igår. Eurovision och hockey. Den här semin var lite sämre tyckte jag, men mer jämntjockt dålig.

 

Lettland - i år slapp vi ju tack och lov de irländska flipperkulorna Jedward. Men då kom två lettiska discokulor i stället. *stön* Tror de rappade på engelska, det är en smula oklart. Mest hoppade de runt och viftade med armarna. Galet omodernt och skitdåligt. Och såna där gitarrkeyboards, finns dom ens längre??

San Marino - den här hörde jag inte så mycket av eftersom jag och Janne blev JÄTTEOSAMS om huruvida vi skulle titta på hockey eller ESC, haha. (Janne hittade hockeyn på TV4Direkt på datorn så alla blev glada och nöjda i slutändan, sen skrattade vi åt hur skitarga vi blivit). Men SÅ himla usel var den inte, jag blev lite förvånad att den inte gick vidare.  Ett uppköp för Valentina Monetta som fick tävla förra året med den där vedervärdiga Facebook-låten. Snygg klänning.

Makedonien - jamen håll i hatten! Mamman i "Alla älskar Raymond" gastar loss med Peter Jöbacks lillebror. "Hon glömde lämna huset hemma" var Evas omdöme om damens klädsel, hahaha. Men fy fan så det lät alltså. Varsin låt sjöng de och aldrig skola de mötas. Typ.

Azerbajdzjan - snygg show med gubben i lådan! Mer än så var det inte, en rätt tam ballad. Lite blek och ostadig sångare.

Finland - men vilket trams! Spice Girls-skor har man ju inte sett på den här sidan av millennieskiftet. Nä, jag tyckte det här var jättetråkigt och blajigt. Och två brudar som hånglar i Eurovision såg vi ju redan när TaTu var med, vilket också var ett bra tag sedan.
Malta - en gråbrun sörja (upphottat med lite terrakotta) med kvällens mest okarismatiske sångare. Det hjälpte inte att han såg hysteriskt byfåneglad ut HELA tiden, det var ett riktigt sömnpiller.

Bulgarien - oh dear God. Bulgarisk hockeyfrilla goes bananas på allt som går att trumma på. Och så en superdupertuff hiphopkille med frigolitblocksstora gympadojor (såklart) och kepsen käckt på svaj när han lirar - SÄCKPIPA! Antitesen till a match made i heaven. Och så en jätteskrikig sångerska, en folkdräktsklädd kör och självlysande trumpinnar som pricken över i. WAN TO TRI FÅR! Hu så uselt!

Island - mjaha, Thomas G:sson valde att sjunga själv? Isländska är ett så vackert språk och det gjorde sig bra här tyckte jag.

Grekland - let's party motherfuckers, spriten är gratis! En grekorkester som klätt ut sig till cheerleaders - kan det vara något? Alltså... Ja tack.. Kjol på killar är ett underskattat plagg, jag tycker det är skitsnyggt. Låten var ju förfärligt tramsig, och att spela luftgitarr på en liten trumpet är det nog nästan dödsstraff på. Men, ehm, jag gillade sångaren med gitarr och det är allt jag har att säga om den saken. Trummisen duger i krig och svält också.

Israel - haha, man ba "men är det Sarah Dawn Finer som klätt ut sig till Lynda Woodruff". Sen när jag tittade närmre tyckte jag hon var jättelik Saffron i "Absolutely fabulous". Rätt trist låt och även om jag själv är brillmongo numera så tyckte jag glajorna kändes jättestörande här av någon anledning. Vackert språk dock.

Armenien - känns ju helt bisarrt att en av grundarna till Black Sabbath varit inblandad i det här bajset. Tuffa jeanskillar som verkligen MENAR det de sjunger. Öööhhh.. Hur kunde de gå vidare??

Ungern - men el snarko... David Batra har klätt ut sig till indiepoppare. Sjukt trist, det hände ju iiiingenting.

Norge - men åh som jag vill gilla detta! Skitsköna synthljud, men det hände liksom inte så mycket. Jag hade väntat mig en tempoökning med lite dunka. Sångerskan var lite tam också. Men klart ett av de bättre bidragen i hela tävlingen. (edit: Om man bara lyssnar och inte tittar så låter det riktigt bra upptäckte jag just)

Albanien - och hoppet från topp till botten har väl aldrig varit tydligare. *asg* Kvällens skrattfest. VAD var detta? Sven Melander goes balkanrock. Alltså, jag vet liksom inte vad man ska säga. Var börjar man? Det var ju så efterblivet uselt! Cure-Robert Smith ringde och ville ha tillbaka sin morgonfrisyr. Som vi skrattade åt State of Dramas synthkille med sina moves, det var ju blaha-blaha jämfört med det här! Och en eldsprutande gitarr? Really? Blackie Lawless facepalmar ända in i hjärnbarken. Läste att metal tidigare förbjöds av regimen i Albanien. Låter som ett klokt beslut, varför ändrade man på det...

Georgien - schlagerballad, varken mer eller mindre.

Schweiz - schweizarna har ju haft lite svårt att få till det i ESC på sistone, men efter succéerna med de ryska babooschkorna förra året och den där albanska farmorn med bastrumma för ett tag sedan vädrade Schweiz morgonluft och slängde in en 95-årig frälsissoldat på scenen och gav honom en kontrabas som han fick låtsasspela på. Med sig fick han en kvintett überglada pingstvänner i tråkiga kläder. De sjöng så fint de kunde och såg galet religiöstglada ut hela tiden och kände till slut att nej, nu måste vi tuffa till oss en smula. Men bara en smula! Ett litet bom-bom-bom som avslutning räcker. Sen är det raka vägen till hotellet och sova, händerna på täcket!

Rumänien - minns ni den österrikiska popstjärnan Falco som var skitstor på 80-talet men som tyvärr dog för några år sedan? Han har återuppstått! Som glamgreve från Transsylvanien! Med sig till Malmö släpade han en annan klassiker från 80-talet - dekoren från Malena Ivarssons tv-program "Fräcka fredag". Jag bara satt och gapade, det var ju helt förskräckligt uselt! Sången lät sådär som det låter när man försöker härma opera. Men sen när Cezars klänning reste sig två meter så dog jag av skratt. Det var ju humorgänget Klungan! "Hälften man, hälften...bajskorv". *asg* Måste se till att mamma och pappa ser det på lördag (nu när Cezar av någon anledning gick vidare), farsan älskar Klungan och kommer garva ihjäl sig.

 

Några pausnummer och sånt såg jag inte, då blev det hockey. Trodde hockey-semin skulle krocka med ESC-finalen på lördag men det gör det inte tydligen. Jag kommer å andra sidan sitta i bilen på väg till jobbet under tredje perioden, gaaah! Hockey som är en så avslappnande radiosport, inte ett dugg stressande.

 

Mina favoriter so far (har inte hört the big 5 helt så de står utanför tävlingen än) är Irland, Danmark och Norge.

 

 

 

Äntligen! Eurovisiondags! I år har jag inte sett några såna där inför-program faktiskt. Kastade ett getöga på ett av dom men det nya upplägget gillade jag inte alls. Gillar inte Niklas Strömstedt något vidare och Malin Roos tyckte jag var helt jätteusel. Nej, tillbaka med Christer Björkman och hans panel! Men han har väl kanske varit aningens busy med annat kan man tänka. Hursom, själva thrillermomentet med att ta sig till final finns ju inte i år eftersom Sverige är direktkvalificerat så det känns ju inte lika spännande. Eller snarare, det känns mer avslappnat eftersom det inte gör lika mycket om folk får hjärnsläpp när de röstar.

 

Första semin var i vanlig ordning gott och blandat. Jag tyckte Petra Mede var jättebra och proffsig, och jag äääälskar Sarah Dawn Finer som Lynda Woodruff!

 

Österrike - tävlingen började med någon slags look-alike-tävling, då Österrike kastade in Gina Dirawi. Meningslös låt som inte sa ett dugg. Plus för sångerskans skitsnygga silverjeans, såna vill jag ha i sommar.

Estland - kvällens bästa ballad tror jag faktiskt. Började lite segt men skärpte till sig. Även här blir det outfitplus, den där klänningen var väldigt fin i all sin oformlighet.

Slovenien - men hjälp. Både öron- och ögonkaos. Jätteskrikig sång, hopplös melodi och sen några slags bisarra aerobic-stormtroopers som först gjorde robotmoves och sen blandade småhopp. Förfärligt.

Kroatien - *asg* kvällens skrattfest. The Napoleon Brothers med extra allt. Extra många toner, extra många låtar eftersom de mitt i allt satte igång och sjunga varsin låt i ett enda sammelsurium av ljud, extra mycket bordellgardiner i kläderna, extra många snirkliga knopar på rockarna.

Danmark - jag är inte förvånad att den här är favorittippad. Lite lagom etno och lite lagom svängig, och med ett snyggt framförande (även om barfotauppträdande känns so very last year).

Ryssland - hyperironiskt att Ryssland av alla länder skickar ett bidrag om att jobba för fred på jorden... Skittrist låt, skittrist sångerska, och gesterna på slutet när kören tar varandra i händerna helt allvarligt som om de verkligen TROR stenhård på budskapet i sin låt är ju bara skrattretande.

Ukraina - hoppsanhejsan, här klampade det in en gigantisk viking i näverstjärngossestrut och ställde en kvinna på en glittrig stubbe. Var det allt han hade att göra? Får han betalt för det?? Till och med mitt och Ivan Dragos dödslyft var ju roligare och smidigare än det där, det är jag helt säker på. Låten glömdes liksom bort, jag satt och väntade på att tjernobylvikingen skulle komma in och göra något mer.

Nederländerna - el snarko... Tråååkig och seeeeg låt, tråååkigt och seeegt framförande. Anouk som var så rivig och rask en gång i tiden, nu såg hon ut som en gammal pundare. Inte för att det spelar någon roll, men det piggade ju inte precis upp bidraget. 

Montenegro - tja, rymdhiphop på ett för mig obegripligt språk är väl kanske ingen höjdare. Skrikigt och tråkigt och rörigt. Äh, man ska kalla saker vid dess rätta namn - det var asdåligt! Fritidsgårdsuppträdande.

Litauen - men äntligen lite fägring! Menlös skvallåt och så jävla kackig engelska. Vad sjöng han? Om sina skor? "One is for love and the other is for Spain"? Jaja, han var ju snygg i alla fall. Ibland får man nöja sig med det liksom. Han och jag skulle se helt galna ut om vi pratade med varandra, båda har helt hysteriska ögonbryn :)

Vitryssland - home of the less is not more. Det var ju en poppig discokula hon hade att kliva ut ur. Varm och gosig var den också, av hennes minimala klädsel att döma. Låten var sådär vitrysk bomba-bomba som det ofta ställer upp med.

Moldavien - Eva Rydberg på LSD! Vilken frisyr! Bra framträdande där med klänningen och blixtrarna, men låten i sig var en axelryckning.

Irland - hrmmmm.... mer tribaltrummisar åt folket! Nej men det här gillade jag (och inte bara för tribaltrummisarna). Svängigt och poppigt, det är min favorit hittills.
Cypern - nejmen gäsp vilken trist låt. Ursnygg sångerska men det hjälpte inte.

Belgien - Tobey Maquire och Javier Bardems love child sjunger en låt som lätt sätter sig, men det är ändå något som saknas. Han hade liksom inget oumpf. Han får ta och spotta upp sig till finalen.

Serbien - det verkade som det här var en låt med någon slags handling, men det var ju rätt omöjligt att begripa i alla fall för mig. Godishalsbands Spice, Gräddtårte Spice och Nyckelpige Spice gjorde säkert sitt bästa men jag satt mest och var fascinerad över deras abnormt stora fötter! Det kanske var en dragshowgrupp? Inte vet jag, dåligt var det hursomhelst.

 

Resultatet var inte mycket att gnälla över, jag fick med de jag ville och resten spelade mindre roll. En bra kväll!

 

 

 

Hade tänkt vara hemma och slöa igår kväll, men hjäääälp vad trist det var! Karin och Erik var barnfria och hade åkt in till Örebro för restaurangbesök och utgång. Karin messade mig och undrade om jag hade tips på vart de kunde gå efter maten och jag tyckte Harrys. Klart man hjälper till med expertråd liksom, partypinglan at your service! :) Jag såg en chans att komma ut så jag sa att jag skulle kolla förbi senare och se till så de inte skämde ut sig *host harkel*. Visst kan man gå ut själv men det är ju roligare om man vet att det är någon man känner där som man kan hänga med. Hursom, jag hann knappt sätta mig i taxin och säga vart jag skulle så började chauffören flirta. *stön* "Om jag inte jobbade skulle jag följa med dig ut Sara". Jomen tjena mittbena att du skulle få det... Sen frågade han om jag hade barn, varför man nu frågar en sån sak. "Nej verkligen inte" sa jag, och han ba' "Nej, det är kanske lite tidigt än". Jag fattade ingenting vad han pratade om, sen la han till "men man kan ju ändra sig". Då började jag ana att han pratade om min ålder! Vaddå, att jag skulle vara för ung för att skaffa barn? Jag bara "ehm...fast jag är 41.." och då, hahaha, höll han på att köra av vägen banne mig. "ÄR DU FÖRTIOETT???" gastade han och jag gastade "SCHHHH!!" ungefär som om det var en statshemlighet han basunerade ut i en megafon på torget. Jaja, jag är en sucker för smicker så han får väl lite cred för att han inte trodde jag var "ens nära 40" :)

 

På Harrys träffade jag Karin och Erik precis innanför dörren. Det var inte jättemycket folk just då så vi kunde stå i baren och tjabba en massa. Sen dansade vi till Sabrina! *asg* Ni vet, den italienska tuttlisan som var Samantha Fox konkurrent nåt år på 80-talet. Boys boys boys, I'm looking for a good time *sjunger* Det trillade in mer och mer folk och så småningom var det rätt knökat. Karin lät jättetveksam till att värma upp dansgolvet ifall de kom dit före mig, men jäklar vad hon släppte loss. Det var superkul att träffas, vi har inte setts på nästan ett år, och det var kul att träffas i något annat sammanhang än bara hundaktiviteter. Vi dansade i flera timmar och hade jättekul. Inga Dirty Dancing-dödslyft eller andra dumheter, det var en relativt skötsam tillställning detta :)

 

Bästa kommentaren: "Har du licens för den där?" Erik om min fräsiga ring

 

 

Sen hamnade jag i en lite rolig konversation

 

Jag: Men du får lyssna på Hannibal Lecter - all good things to those who wait.

Någon annan: Men han snackar ju bara en massa skit!

Jag: Ja, jo, han åt iofs upp sina polare with a nice chianti

Någon annan: and some fava beans. Jag skiter väl i honom just nu!

 

Slog mig i morse att en kannibalistisk seriemördare kanske inte är den man ska använda som någon slags referens eller inspirationskälla när man nobbar någon, haha.

 

Men nu är det slutpartajat för ett tag, nu är det bara all work and no play som gäller. Och Eurovision såklart!

 

 

När man sitter vid tv'n i fikarummet på jobbet och i falsett skriker " men KUUUUUUUUK" till hockeyn så kan man räkna med att få någon kommentar eller reaktion. Det mest väntade hade väl varit något i stil med "men Sara då, så du säger". Nä. Min underbara kollegas spontana reaktion är i stället "Du måste ju vara rena drömtjejen för någon som gillar sport". Hahahahaha! Ja, jo. Kanske det. Det var iaf väldigt rart sagt, och väldigt otippat :)

 

 

Det har varit hajlajf när vi åkt hem från jobbet den här veckan. Kristoffer och jag blev jagade av polisen i måndags! Helt plötslig kom dom efter oss med blåljus och hela köret. Att bli invinkad i blåskontroll har man ju varit med om några gånger, men aldrig att de kommit efter med saftblandaren på. Vi, haha, blev skitstressade och jag gastade "Men vad har du gjort Kristoffer, vad har du gjort???". Jag trodde han kört mot rött eller nåt. Sen tog de jättelång tid på sig att komma fram till bilen så vi stissade runt och ba' "ska man veva ner rutan", "Ska jag ta av bältet, nä då tror de att jag kört utan", "sänk volymen på radion!". Helt hysteriska, haha. Kristoffer klev ut ur bilen, och polisen ba "eh, du kan sitta kvar och vänta..". Det var bara en nykterhetskontroll, och det gick såklart bra. Jag satt bredvid och log mitt finaste leende mot konstaplarna. De var väldigt trevliga och fick lära sig allt om hur taltidningar funkar :) Sen skulle vi åka och var jag back seat driver och förmanade K att han var tvungen att blinka när han skulle åka ut så vi inte blev stoppade igen. Alfhild och Ortrud på tur. Som vi skrattade. Och som de har skrattat åt oss på jobbet. Världens sämsta brottsllingar skulle vi bli, vi blir liksom helt hypernervösa fastän vi inte gjort något!

 

I tisdags var temat inte storstadsdjungel utan mer vildmark. Mitt i gatan stod huxflux ett gäng hjortar! "Håll i er!" hojtade Marion och ställde sig på bromsen. Hjortarna bara vimsade runt och kunde inte bestämma vilket håll de skulle akta på sig, och inte särskilt bråttom hade de heller. Sen hoppade en hare ut i vägen, men vände illa kvickt, och nästan hemma höll Opeln på att rammas (well..) av en självmordsbenägen igelkott.

 

Det är spännande nästan jämt, vi får se vad vi råkar ut för i kväll.

 

 

Igår var det utgång! När jag hämtade mina glasögon hos optikern förra veckan så jobbade Pernilla och vi babblade en stund och bestämde att vi skulle träffas den här helgen. Inga storstilade planer hade vi - hon skulle komma hit för lite skitsnack och monsterdrinkar och sen skulle vi gå till O'Learys. Men som vanligt blev det inte så lugnt och stillsamt i praktiken. På O'Learys var det skittrist, jättelite folk och dålig musik. Vet inte vad som hänt med det stället, det som brukade vara så roligt. Vi blev inte långvariga där, men hann i alla fall beställa lakritsshots! 90-talet ringde och ville ha tillbaka sin sprit :)

 

Vi knallade till Harrys i stället och i kön pratade vi med folk från både Leksand och Polen, haha. Leksingen var ett gammalt DM-fan som tacklat av en smula och inte hade en aning om att de ska spela på Peace&Love i sommar. Han blev jätteglad över den infon och skulle absolut åka nu när jag varit så snäll och berättat för honom. Polackerna pratade jag sport med. Eller rättare sagt, jag försökte komma på några polska idrottare. Det gick inte så bra, jag kom på två varav en är ryss tror jag vid närmare eftertanke. Men det var trevligt ändå! Ena polacken var jättejättesöt, hans kompis var två meter lång och såg ut som en rysk hockeyspelare. Skitallvarlig var han också, så leksingen trodde att han var vakt. "No.. I am not guard.." sa stenansiktet. Lite som Ivan Drago i Rocky IV "If he dies, he dies". Cool kille! Och det kändes tryggt att stå i det gänget, ingen jävel muckar med Karelins polare liksom.

 

Väl inne drog partajet igång på riktigt och vi höll igång precis hela tiden, tills de tände i taket. Tror vi satt ner två minuter sammanlagt på hela kvällen. Dansade en massa med polackerna och jag flirtade lite med söt-polacken. Helt adorable var han, haha. Sen, hahahaha, skulle Pernilla köpa nån konstig drink i baren. Vet inte vad det var för sort men hon var skitnöjd. "Ameh GUD vad billigt!" tyckte hon - och räckte fram 35 kr för lite! *skrattar högt* Ja jisses, sen skulle vi på toa. Harrys måste har världens minsta dass, det var knappt vi fick plats båda två (okej, det är väl inte meningen att två bredarslade tanter ska klämma sig in samtidigt men ändå). En fick sitta på toan och den andra fick stå upptryckt mot dörren - allt detta medan vi för full hals gastade "Bad boys" med Midi, Maxi, Efti! Bääd bäääd boys, come with me, come with me *dör en smula*

 

På dansgolvet dök leksingen upp och tyckte att jag skulle önska lite Depeche. Jag gick fram till båset, lade huvudet på sned, log mitt charmigaste leende (notera att detta är alltså MIN högst personliga mandarinciderpåverkade uppfattning om min egen person denna kväll) och frågade om han kunde spela lite Depeche. Han slog ut med armarna och ryckte lite ursäktande på axlarna - han hade inget DM. Jag svimmade nästan. En dj som inte har Depeche?? Tjänstefel. Det lät jag honom veta också. "Hinkar av skam! Hinkar av skam!" hojtade jag och hötte med näven. Nu visade det sig att dj-killen förekommit mig och ville skoja lite, jag hann inte mer än gå tillbaka till leksingen och Pernilla så drog "Just can't get enough" igång. Kraken, här försöker han busa lite och så får han en utskällning och blir hött åt. *skäms ihjäl* Yazoo fick vi också höra.

 

Kvällens höjdare bokstavligt talat var dock dödslyftet.. Dom spelade den där Dirty Dancing-låten och då dansade vi med polackerna. Jag vet inte hur det gick till, men Ivan Drago och jag körde med lite telepati och som på en given signal tog jag sats och sprang (öh, typ tre steg, mer får man liksom inte plats med) mot honom som lyfte upp mig SKIThögt i luften. Eat my dust Patrick Swayze! Okej, SÅ jäkla högt var det förmodligen inte och SÅ jäkla snyggt och smidigt var det med allra största sannolikhet inte heller, men jag blev sjukt imponerad av att han öht orkade lyfta mig från marken. Vi kunde lika gärna ha ramlat omkull och brutit både armar och ben. Och jag kan ju bara be en bön att Harrys vimmelfotograf inte var på hugget där och då.. Sen blev det tryckardags och då ville Pernilla smita iväg och lämna mig själv med söt-polacken med det vill inte jag, så vi förenades alla fyra i en grupptryckare med allsångsinslag - "Carrie" med Europe. *tar mig för pannan*

 

Musiken tystnade och lamporna tändes, vi hämtade våra jackor och gick ut för att åka hem. Man skulle kunna tro att kvällen var slut där, men vi hann inte mer än utanför dörren så var det dags för nästa bisarra episod. Pernilla hade röd jacka och röda byxor och blev kallad för smultronsmurfen av en kille som var en kopia av Moby! "Jaha, och vem är du själv då??" sa hon. "Jag är Gargamel" sa Moby. Sen stod Smultronsmurfen och Gargamel och diskuterade smurfarna - medan jag översatte det hela till engelska för polackerna. Dom där polackerna kan ju inte tror att vi var riktigt riktiga. Leka Dirty Dancing och diskutera smurfarna. Vuxna människor liksom, haha. Vi sa farväl till polackerna och Gargamel och försökte ta oss vidare upp på stan för att åka hem. Vi lyckades ta oss halvvägs innan vi träffade en kompis till Pernilla, och så hamnade vi i en diskussion med en italienare! Smultrontemat fortsatte, då italienaren var ett stort Bergman-fan och "Smultronstället" var hans favvofilm tydligen. Jag pratar ju inte italienska så jag drog till med lite gymnasiespanska! Man tager vad man haver... En packad svenska som försöker prata gymnasiespanska med en småslirig italienare som försöker prata svenska - då blir det inte mycket vettigt sagt kan jag säga... Språkförbistring deluxe.

 

Vi trampade vidare i våra försök till hemfärd (det låter som det var flera kilometer vi gick men det handlade om några hundra meter, men vi blev ju stoppade hela tiden!) och när vi nästan var uppe på Drottninggatan såg jag en kille. "Han ser ut som en synthare" tyckte jag. När vi gick förbi frågade Pernilla om han var synthare, men han var hårdrockare. "Vi är synthare" deklamerade vi. "70-talspop!" ropade han efter oss. "EXCUSE ME??" sa jag och vände mig ilsket om. "Shit!" sa kille och la benen på ryggen. *asg* Vi skrattade så vi nästan kissade ner oss. Sen visade det sig att han inte la benen på ryggen någon längre sträcka, snarare tvärtom. Han hann ikapp oss och slog följe med oss en bra bit. Pernilla skulle ta ut pengar och vi satt på ett cykelställ och pratade skitlänge. Jättetrevlig kille, och jag tror han var rätt ung också. Sånt gillar tant Frodis :) Alltså, det var nästan så det sa lite klick där - tills vi började prata hästar och han påstod att han hoppat 1.80 barbacka! I helvete heller att du har tyckte vi, och då blev han skitsur! Hahaha, "HA DET BRA HEJDÅ!" sa han och vände på klacken och stormade in på Burger King. Vi dog nästan. Det stod en taxi precis där vi var så vi hoppade in i den, storskrattandes, och fortsatte prata om den påstådda barbackahoppningen. "Var det därför han blev så sur?" frågade chaffisen - han hade sett hela spektaklet och skrattade med oss. Förutom när Elin skulle lära taxichaffisen trafiksäkerhet i Turkiet så var det här nog den roligaste taxiresan ever. Gud som jag skrattade när chauffören berättade att han och hans svåger inte pratat med varandra sedan de blev osams om en skruvmejsel på återvinningsstationen - för tio år sedan!! "Så jag sa vaddå din skruvmejsel och han jo den är min den låg i min bil, och jag sa hur den kan ligga i din bil den låg här under brädorna, hur den kan komma från din bil och hamna under brädorna, flög den, jag har inte hört talas om en flygande skruvmejsel, kanske den har druckit Red Bull, dra åt helvete". *asg*

 

När jag öppnade dörren tyckte jag det var lite kallt inne. Vi hade visst inte stängt balkongdörren ordentligt utan den stod på vid gavel. *stön* Att det var svinkallt var väl en sak, bara inte grannarna fått höra Partyvalpens ljuva stämma över hela nejden om hon fått för sig att leka kvarterspolis på balkongen mitt i natten. Gud så pinsamt i så fall.

 

Det var i alla fall en sjukt rolig kväll, jag har träningsvärk i hela kroppen efter allt dansande och skrattande. Märkligt att det alltid är kaos när jag är ute, men det kanske är så för alla. Men det vore ju bra trist annars!

 

 

Det här är ju sannerligen ingen modeblogg, men jag måste bjussa på en outfitbild ändå. När jag målade om hallen rensade jag ur garderoben ordentligt och hittade en jädrans massa grejer jag helt glömt bort. Den här jackan t ex.

 

Jamen här har det varit knäpptyst, jag vet. Har jobbat och jobbat och bredbandet har spunkat sig. Men jag har ätit glass också!