Ny konsert, nytt resmål

På söndag åker Jenny och jag till Budapest! Det ska bli asroligt. Tyvärr verkar det som att vi kommer få regn på oss.. Vafan då! Var det EN sak jag kände mig säker på så var det att det skulle bli fint väder... Men den här våren har ju sannerligen inte levererat. Jag håller koll både på Yr och SMHI och även om deras prognoser diffat lite och ändrats så verkar de vara överens om att det ska regna på söndag. Mjahapp... Aja, det är bara att gilla läget. I stället för att lapa sol och sitta på uteservering får vi göra annat. Jag är inte lika strukturerad som jag brukar och har inte någon Charles-Ingvar-Jönsson-plan tajmad och klar in i minsta detalj. Det är Jenny som har ordning på både biljetter och resehandlingar, jag bara svansar med, och vad vi gör får nog bero lite på vädret. Jag hade ju då tänkt mig utomhusaktiviteter hela tiden och har t o m köpt en selfiepinne för att kunna gå all in i turistandet, men det kanske inte blir så då om det ska bli fakking regn!
 
Hursom, jag TYCKTE inte jag hade just någon plan, men det visade sig (quelle surprice!) att jag nog ändå har en del grejer på 2 Do-listan.Förutom att gå på konsert såklart då.
 
* se ett slott (det måste man alltid göra när man turistar!)
* äta gulaschsoppa
* besöka ett termalbad
* spana in den enorma saluhallen
 
Sen ska vi tydligen dricka nåt som jag tror hette spritzer, typ vin och soda. Det lät inte så supersmaskigt men är tydligen vad the locals dricker, så då är det väl bara att ta seden dit man kommer.
 
Resten blir improvisation. Det ska i alla fall bli jättekul med ett helt nytt resmål!
 
 

ESC-finalen, vad hände?

Jaha, ja jag var ju då på konsert och såg inte finalen, men lyssnade på slutet av röstningen i bilen. Idag såg jag reprisen för att få lite grepp om vad tusan det var som hände. Jag hade liksom inte memorerat alla bidrag så när de sa på radion att ditt eller datt fick poäng sa det inte mig så himla mycket. Sen visade det sig att jag faktiskt kom ihåg en hel del, det var bara det att jag inte kunde tro att det var just de bidragen som fick poäng, därför blev det en smula förvirrat.
 
Hursom, jag var ju tvungen att kolla för att se de direktkvalificerad bidragen.
 
Italien - jamen det här gillade jag! Lite lagom svängigt och även om det var en dansande gorilla med så kändes det inte för spexigt eller skämtigt. Schyssta "Never let me down again"-armmoves! 
Spanien - my God så trist! Sånt där baktaktsgung som man av någon jävla anledning förväntas gilla när det är sommar. Dålig musik är dålig musik, oavsett årstid! 
Storbritannien - mja, hon sjöng ju jättebra men mycket mer än så var det inte tyckte jag. 
Tyskland - den började ju nästan som "Titanium" men sen hände absolut ingenting. Totalt färglöst, till och med bokstavligen då både sångerska och bakgrund var gråare än Ruhr-området. Snark.
Ukraina - för att vara ett ryskt rockband med namnet O.Torvald var det bättre än förväntat. Å andra sidan förväntade jag mig något katastrofalt efterblivet så det säger liksom inte så mycket.
Frankrike - den gillade jag! Skulle inte kunna gnola den ens under pistolhot, men jag minns att den var bland de bättre. Söt sångerska med snygg klänning.
 
Precis som förra året var dock pausunderhållningen bättre än alla tävlande bidrag, med coola synthbrudar i några slags stormtrooper-tights. Sen somnade jag i soffan och såg inte mer.. 
 
Jag fattar ingenting av resultatet! Portugal hade jag liksom inte ens med som en kandidat till topp 10. Och hur faaaan kunde dom där spexiga moldaverna komma så bra? Joddelskiten fick ju också mycket poäng. Huh?? Nej det här var en mycket märklig final.
 
Enmanssoffjuryns resultat:
1. Belgien
2. Italien
3. Armenien
 
Någon liggalista blev det inte i år, så knapert var det. Den vinnande portugisen var faktiskt fin, men han hade ju hjärtfel så där blir det ju inte något åka av.
 
Om man ska avsluta lite positivt så var det ändå kul att ett land som varit med så många gånger utan pallplats fick vinna - och givetvis ett stort plus med en vinnarlåt på "originalspråk". 

Höjdarkväll med Midge Ure

Konsertdags igen! Sa ju att jag har skojigheter inbokade varenda helg i maj. Igår åkte jag till Jenny, och så stack vi till söder. Söder i Stockholm alltså - där folk ser ut som om dom ska på 70-talsfest. Hipsterparadise :) Hursom, folk får se ut som dom vill, det är inte mycket att tjafsa om.
 
Vi började med att äta god mat på Oliver Twist och sen gick vi till Södra Teatern. Det var ett nytt ställe för mig, även om entrén kändes så bekant att jag var tvungen att fråga Jenny om vi varit där tidigare men det hade vi tydligen inte. Vi slog oss ner i champangebaren. Jojo, fint ska det vara! Jenny tog ett glas skumpa (är det fest så är det!) medan jag fick nöja mig med en skitdyr Cola. Jenny hade fått ett sånt där inför-konserten-mail där arrangören påpekade att de minsann brukar börja i tid, så det var bara att lyda. Nu var det verkligen som att vara på teater, de ringde in oss och allt. Jag hade liksom inte alls någon koll på hur det skulle vara upplagt, men det var bara sittplatser visade det sig. Precis som på teater. Jättemysig liten lokal var det. 
 
Först var det ett förband, två killar som var riktigt duktiga. Ena spelade gitarr och sjöng, och andra verkade vara nån slags multitalang för han spelade gitarr, fiol och piano. Inte samtidigt förstås! Toksnygg var han också. Dom utgjorde Midge Ures enda komp senare. Som sagt så hade jag ingen koll alls förutom att det hade utlovats låtar från alla epoker i karriären, d v s både sologrejer och Ultravox, samt Visage. 
 
Det var så bra! Akustiskt, avskalat och svinbra - med en Midge som trots att han enligt egen utsago var döförkyld efter att ha turnerat i soliga Australien och Nya Zeeland sjöng så jag trodde taket skulle blåsa av, och pratade och skojade. Satan vilken röst! Det var förstås en hel del låtar som jag inte kände igen eftersom jag inte lyssnat så mycket på hans solomaterial (och inte hunnit heller eftersom jag mest lyssnat på DM den senaste tiden), men han körde ju "alla" favoriter som "If I was", "Reap the wild wind", "Vienna", "The voice", "Fade to grey" etc. Publiken var jätteentusiastisk och när han drog igång "Hymn" blev folk helvilda där de satt. Allsång bjöd vi på också. Som extranummer blev det såklart "Dancing with tears in my eyes".
 
Jag såg Ultravox 2010 och minns att jag efteråt var döimpad över Midge Ures fantastiska röst, och att han dessutom var rolig och verkade vara en jättesympatisk och jordnära person. Det intrycket befästes igår, då han bjöd på flera skratt. Bland annat skojade han om det här med extranummer och när han sen skulle börja spela satt folk på helspänn, knäpptysta och bara väntade på "Dancing..". Jenny och jag hade fortfarande hans extranummerskämt i huvudet och fick värsta fnissattacken - i en lokal som var så tyst att man hade kunnat höra en knappnål falla. Haha, det var så jobbigt, jag försökte frusta ner i tröjan och kunde inte titta på Jenny som satt och skakade av fniss. 
 
Efteråt var vi helt glada och upprymda - vilken rolig kväll det blev! Jag hade liksom inga förväntningar alls, inte så att jag inte trodde att det skulle bli bra, men jag visste inte alls vad jag skulle förvänta mig, och så blev det så bra med god mat, mysig lokal, fantastisk konsert och som grädde på moset den snygga multitalangen.
 
I bilen hem kom jag på efter typ 15 mil att jag ju kunde lyssna på ESC så jag rattade in P4 och kom in mitt i röstningen och fick höra att Portugal var på väg mot en jordskredsseger. Fattade nada och tänkte att jag nog mindes fel, inte var det väl han den spattiga med de fina ögonen? Jomen det var det visst.. *skakar på huvudet* Mer om det i ett annat inlägg, nu blir det BRA musik med Midge!
 
 
 

ESC, semi 2 - vad hände här??

Smärre Eurovisionchock at casa de Frodis igår! Hur fan röstar folk? De två absolut sämsta låtarna i hela startfältet gick vidare - givetvis till förmån för de jag tyckte var ungefär bäst. *suck* 
 
Serbien - det här lät lite snott från Katy Perry och något annat som jag inte kan komma på vad. Vansinnigt intetsägande, vid första snabbreprisen hade jag helt glömt bort den och kände inte alls igen det, och vid andra snabbreprisen blev jag precis lika förvånad och kunde inte minnas att jag hört den.
Österrike - menlöst radioskval av jätteglad gubbe i måne.
Makedonien - kvällens största chock. Hur kunde den här inte gå vidare? Bäst i hela startfältet ju! Katastrof.
Malta - ytterligare en dussinballad. 
Rumänien - okej, jag får nästan slaganfall av vissel och spex i Eurovision, och jag blir jätteprovocerad av acapella. Men joddling i kombination med töntig rap tar liksom dåndimpandet till en ny nivå. Fy satan så dåligt detta var! Och så gick skiten vidare! Hallå Europa, jag trodde vi hade slutat att rösta på trams?
Nederländerna - totalt skamlös rip off av Wilson Phillips "Hold on" som ju var en pekoral redan 1990. Visst, det var ju en fin tanke att de sjöng för sin sjuka mamma eller vad det nu var, men texten kändes lika äkta som såna där visdomsord folk delar helt hämningslöst på Fejjan med kommentaren "tänkvärt" eller "sant". Att delar av texten dessutom visades som backdrop gjorde ju inte att man kände sig mindre skriven på näsan, som jag avskyr.
Ungern - etnoinslaget i den här låten gillade jag, det var ju synd att det skulle poppas till med någon slags försökstuff rap där också. Men det kunde varit ohyggligt mycket värre (ja Rumänien, jag tittar på er..).
Danmark - men alltså, nej det här var inte särskilt inspirerande heller.
Irland - varför ha en luftballong på scenen om man inte tänkt flyga iväg med den? Lurendrejeri! Den irländske kastratsångaren föll då inte mig på läppen. Överlag har Irland levererat dåligt väldigt många år, med undantag för 2013 då de var en av mina favoriter - och kom sist.. Häpp!
San Marino - San Marino måste vara Europas mest omoderna land, i alla fall om man går efter ESC. Liksom.. Har dom varken radio eller tv eller Internet där? Det var ju inte så himla längesedan de tävlade med en låt om Facebook. De snappar upp saker typ sju år efter alla andra. Dessutom verkar de bara ha en enda människa som sjunger för det är fan alltid samma som deltar. Fruktansvärt tråkigt och totalt omodernt!
Kroatien - jamen sjunga duett med sig själv är ju onekligen ett ganska ovanligt inslag! Finns en anledning till det också - DET SER HELT FÖRRYCKT UT! För att inte tala om hur detta lät, gaaaaah så dåååligt! Och den gick vidare..
Norge - den här blev jag inte riktigt klok på. Moniker i snapphanehatt ackompanjerad av Daft Punk-wannabes. Marcus hade den som favorit, så jag får väl se om den tar sig. Jag är dock skeptisk.
Schweiz - kvällens snyggaste klänning! Låten var faktiskt inte alls tokig, och sångerskan sjöng bra och var jättesöt. Lite väl sött var det i bakgrunden med något slags My Little Pony-landskap i lila och gult. Orättvist att den inte gick vidare.
Vitryssland - hoppla! Miriam Bryant och Wannadies-Pär står i en roddbåt och spelar för glatta livet. Alldeles för hysteriskt för mig.
Bulgarien - and the winner is.. en spoling från Bulgarien. Här har vi vinnaren. Inte för att jag nödvändigtvis tycker den är bäst men jag tror den går hem hos flest. Bra sång, rätt hyfsad låt och en gullig kille. 
Litauen - asjobbig synthfunk med Litauens Björk som spelade över så klänningen höll på att spricka. Bedrövligt.
Estland - det började lite konstigt men fasen alltså, sen blev det ju bra! Catchy stick och refräng även om sångarna hade utstrålning som två spannar vatten. Men gick den vidare? Såklart inte, folk ville ju höra joddel för bövelen!
Israel - nja, lite halvsvängigt men inte så mycket mer. Snygga byxor hade dom. 
 
Nu när röstarna gick full retard så kommer det bli den tristaste finalen på många år känns det som. Jag kommer inte se den på lördag eftersom jag ska *trumvirvel* på konsert (quelle surprice!), men jag tänker kolla i efterhand. Jag dömde ju ut Sveriges chanser till en bra placering, men efter den här semin vete tusan faktiskt. Å andra sidan - efter den här semin kan ju vadsomhelst tydligen hända.
 
 

De sista biljetterna har levererats

Sådärja, nu har jag fått alla biljetter till sommarens konserter! Ticketmaster i England skickar ju med snigelpost och brukar dröja med det för att stävja andrahandsförsäljning till ockerpriser. Jag har faktiskt inte hunnit bli stressad, jag har haft så mycket annat att tänka på samtidigt som det känns helt bisarrt att det är juni om tre veckor. Sommarfeelingen kommer ju liksom av sig en smula när man får skrapa rutorna på mornarna och har halsduk och vantar på sig varenda dag...Hursomhelst, i onsdags fick jag sms från DHL att en försändelse var på gång, och jag kunde välja mellan att hämta på utlämningsställe eller få levererat hem. Då måste någon vara hemma och ta emot paketet ("någon gång mellan 8 och 17"), och eftersom jag jobbar och inte vill överlämna det ansvaret åt Partyvalpen valde jag utlämningsställe. Jag trodde att det väl blir som när man hämtar ut paket på affären, men så var det inte alls. Mitt emot Ica hade DHL ett eget ställe, ett obemannat. Det var bara ett gäng postboxar, och så satt det som en liten display med knappar. Man fick trycka in sin pinkod man fått via sms, och jag blev lite nervös. Tänk om jag gör fel och får någon annans paket. Eller ännu värre - någon annan trycker fel och får mitt paket! Jag tryckte noga och omsorgsfullt in pinkoden, sen fick jag skriva mitt namn, och till slut signera genom att skriva med fingret på displayen. Jag har signerat så nån gång när jag åkte taxi vill jag minnas, och det blir ju helt jättefult! Ser ut som en strokepatient har försökt skriva. Jag hoppades att det inte skulle matchas mot min signatur i nåt register eller så, för då skulle det verkligen aldrig godkännas. Men det funkade och tjopp så öppnades en av postboxarna och där låg mina biljetter! Jag kände mig nästan som James Bond faktiskt - trycka koder, skriva med fingret och så öppnas en hemlig lucka :) 
 
 
Sen köpte jag även biljetter till två Depeche-partyn när vi är i Berlin, men det kunde jag skriva ut själv. Till Berlin kommer jag ha med mig en hel bunt papper. Flygbiljetter, hotellvoucher, förfestbiljetter, konsertbiljetter, efterfestbiljetter. Nästa söndag drar vi till Budapest! Då har jag faktiskt inte ett enda papper att hålla reda på för det är Jenny som fixat allt. Känns lite konstigt, det är ju jag som brukar vara reseledare :) 
 
 

ESC, semi 1

Men hoppsan hejsan, så var det visst Eurovisiontajm! Jag var inte alls med på momenten här kände jag, men jag har som haft liiiite annat att tänka på :) Plus att det inte varit några såna inför-program, så jag blev en smula överrumplad och ba "men va, är det nu??". Hursom, självklart tittade jag. Förra ESC var ju världshistoriens bästa så det var redan på förhand en rätt otacksam uppgift att följa upp den. Och det gick ju faktiskt inte så himla bra heller. Jag gnällde ju på att svenska mellons manus var stelt och styltigt med krampaktiga skämt, men den höll ju Seinfeld-klass jämfört med det här. Det är alltid cringeworthy när folk ska försöka skämta på ett språk de inte riktigt behärskar. Hoppas de blivit lite varmare i kläderna till finalen, annars blir det nog en rätt plågsam tillställning.
 
Låtarna då? Rena rama balladbonanzan, gaaaah så långsamt och trist..
 
Sverige - tja, Dressmanreklamen stod sig ju bra i konkurrensen. Tror inte på något toppresultat i finalen, det är den för blek för.
Georgien - dussinballad. Märklig klänning, det såg ut som röda djävulshänder kramade tuttarna på henne.
Australien - men åh, vad jag ville gilla detta! Han var ju superdupergullig och låten var det väl inget fel på. Men det blev lite för många klena toner. Plus att jag mest glodde på hans jättestora fötter! Herregud, dom står han stadigt på down under.
Albanien - ballad igen, framförd av en Barbie-docka i silverslöja.
Belgien - min favorit! Lite indesväg sådär, även omsångerskan såg ut som hon skulle börja gråta vilken sekund som helst.
Montenegro - jomen hej på dig, space-Slavko! Kvällens kalkon, hands down. Som han svängde med sin fläta, han såg ut som en sån i "Avatar" som kopplar ihop håret med nån slags blå rymdhäst (som ni hör av den initierade och respektfulla beskrivningen är det ju sannerligen en av mina favoritfilmer...).. Och så silverglittertights och guldkedjor på det. Inga jävla halvmesyrer!
Finland - den här minns jag inte ett dugg av. Den var förmodligen astråkig, eller så var jag i chock efter Montenegro-discokaoset innan.
Azerbajdzjan - helt obegripligt framförande med klassrumsinteriör kombinerat med hästsnubbe på en stege. Men hon var rätt cool.
Portugal - och apropå obegripliga framträdanden.. Vad var det här nu då? Och hur kunde den gå vidare? Jag ger den ett litet plus dock och det var att sångaren hade vackra ögon!
Grekland - dansarna skulle visst föreställa svanar men jag tyckte det såg ut som de hade Playboy-bunnysvansar på kallingarna. Låten var ett rörigt mishmash.
Polen - här blev jag mest orolig att valparna skulle trilla ur den minst sagt snålt tilltagna klänningöverdelen... 
Moldavien - jaha, vad är det nu fröken Frodis får dåndimpen av i ESC-sammanhang? Jo, förutom acapella-låtar och visslande så är det *trumvirvel* spexiga snubbar! Jag höll på att dö av ilska efter ett par sekunder. Så dåligt! Så töntigt! Så provocerande! Och så ska man till råga på allt genomlida skiten en gång till eftersom den på något vis gick till final. *stön*
Island - inte så himla märkvärdig, men i konkurrensen borde den gått till final. Först hoppade jag till och trodde att det var Erica Jayne från "The real housewives of Beverly Hills" som sjöng.
Tjeckien- Nour El-Refai inlindad i bronsfärgat presentpapper. Inte så kul som det kanske låter.
Cypern - *asg* Ja här blandades det hejvilt mellan urgammalt och bara årsgammalt! Låt och framförande passade ju inte ihop alls, bakgrunden var ju stulen från Ryssland förra året och som pricken över i drog man fram det tyngsta esset ever ur rockärmen - robotmoves! Taffliga och givetvis hejdlöst omoderna sådana. Jag satt och hoppades på att Jösse Halling Breakers skulle valsa in på scenen, men dom kanske sparar den godbiten till finalen.
Armenien - jamen det här var inte så himla pjåkigt! Dansarna hade dessutom schyssta outfits och coolt smink.
Slovenien - förra året blev jag hånad för att jag tyckte en deltagare var för glad. Men kom igen, ingen kan säga att det inte är befogat i år. Pompös låt och glitterkavaj - nej Omar, det finns då ingen anledning att se så jävla glad ut! 
Lettland - Spice Girls möter "Suicide Squad" och ljuv (nja....) musik uppstår. Jag tyckte ändå den skulle gå vidare.
 
Om inte andra delfinalen spottar upp sig så blir det en blek final i år.
 
 

Oh, Tiger Lou

Det blev inte mycket till återhämtning efter turnépremiären. Redan dagen efter var det dags för en ny konsert. Aningen mindre scen och publik dock! Tiger Lou spelade på Klubb Mono, som huserar i Konserthusets foajé. Det lät lite märkligt men Tiger Lou är ju asbra och jag har inte sett dom sedan 2006, så Elisabeth och jag gick dit. Vilket toppenställe! Det fanns mysiga soffor, en dj spelade bra musik, och så bjöds det på snacksbuffé! Nachos, oliver, grissini, grönsaksstavar, dipsåser etc. Jag käkade nachos med dip så det nästan rann ur öronen. Först var det förband, någon kille som körde några låtar som allihop lät likadant.. Sen var det Tiger Lou! Dom blandade gammalt med nytt och mina favoriter "Sell out" och "Nixon" var med. Som extranummer blev det dom allra allra bästa - "Sam, as in Samantha" och såklart "Oh, Horatio". Eftersom det varit totalt knäpptyst från Tiger Lou i typ 10 år har jag nästan glömt bort dom. Dom var jättebra! Och som sagt en jättemysig klubb, dit går jag gärna igen.
 
Medan vi satt och snackade innan de började spela kom det fram en tjej och ba "Ursäkta men jag måste fråga.. Du ser ut som en tjej som lyssnar på Depeche?". Haha! Hon hade också varit på Friends och ville veta vad jag tyckte, och så snackade vi lite om det. Jag kände igen henne från releasefesten på Plektrum, men eftersom hon uppebarligen inte kände igen mig sa jag inget. Man vill ju inte låta som en stalker.
 
Jättetrevlig kväll även om jag var bra trött när jag kom hem.
 
 
 
 

Turnélivet har börjat!

Äntligen var det så dags, det vi väntat på sedan mitten av oktober - världspremiär på Spirit Tour! Det är ingen överdrift att påstå att jag var aaaningens taggad, haha! Efter att Elisabeth och jag våndats och klurat på var vi skulle parkera så kom jag på den, om jag får säga det själv, briljanta idén att kolla om inte Lindbergs Buss körde dit, dom brukar ju ha konsertresor. Jojomän, det gjorde dom. Kastade mig på telefonen och ringde E som också tyckte det lät bra, så bestämde vi oss för att ta buss i stället. SÅ skönt! Slippa hitta dit, slippa mecka runt efter parkering, slippa köra hem mitt i natten. Bra där, Sara! *klapp på axeln*
 
Jag har ju aldrig varit på Friends och rent spontant känner jag att om jag ska dit någon mer gång så lär jag inte ta bilen då heller. Vilket jättemärkligt ställe! Vi gick och gick och gick och till slut var vi framme vid arenaområdet. Där träffade vi Jenny och Niklas på en uteservering och joinade dom och tog en öl. Jag passade också på att köpa den obilgatoriska tishan. Sen kom Annelie, Per och Niklas. Jag är asnöjd med att vi lyckades samla ihop hela lilla gänget redan innan konserten, det hade nog varit bökigt att göra det på arenan. Jag hade lite ont i magen hela förmiddagen, jag var så uppspelt. Det visade sig att Jenny också hade haft det, och när Annelie dök upp så ba "jag är så förväntansfull, jag har liksom haft ont i magen hela dagen!". Hahaha, som ungar på julafton! 
 
Inne på arenan käkade vi lite innan det körde igång. Med sociala medier nuförtiden och promogig, rehearsalgig och allt vad det är så är ju låtlistorna i princip avslöjade flera veckor i förväg, och det är lite tudelat kan jag tycka. Det blir inte mycket till överraskning, men samtidigt kan man peppa på ett helt annat sätt. Själv kollade jag på spelningen från Barrowlands typ tre gånger :) 
 
Hursom, de frångick inte låtlistan som läckt utan den följdes. Och den var BRA! Jätteförvånande att Martin inte körde någon av sina låtar från "Spirit" men med tanke på att de är de svagaste spåren på skivan så var det bara bra. Nu körde han i stället tre av sina bästa låtar ever - "Home", "A question of lust" (akustiskt, man dog ju nästan) och *trumvirvel* SOMEBODY! Kan inte minnas när jag hörde den senast, det kan vara över 20 år sedan. Heeelt fantastiskt. "Stripped", "In your room" och "World in my eyes" är andra favoriter som inte varit med på ett tag, men roligast var nästan att "Everything counts" fick komma med igen! Lite lurigt intro där jag först inte hörde vad det var, men sen flippade jag totalt :) 
 
De gjorde även David Bowies "Heroes" som en liten hyllning och den var jättefin. En viktig låt i Depeche-historien, då det var den låten Dave sjöng när han sökte som sångare i bandet. Varsågoda, lite nördinfo :) 
 
Fantastiskt band, bra låtlista, bra backdrops som vanligt (där "In your room" och "Cover me" stod ut, helt briljant)! Ska man vara lite kritisk dock så var ljudet lite klent i början, rent volymmässigt. Det tog sig dock efter ett tag. Tristast var ändå publiken! Segstartad, stillastående, pratade en massa och var dålig på allsången. Hallå, de körde ju för fan "Everything counts", den optimala allsångslåten! Vad hände med att vråla "The grabbing hands, grab all they can, everything counts in large amounds" i flera minuter? Vi har blivit medelålders, inte halvdöda! Hur publiken var verkar varierat lite i arenan, men den allmänna uppfattningen på FB är att många tyckte det var synd att bandet inte fick den respons de förtjänade. Lite trist att sånt lägger lite sordin på stämningen för i övrigt var det som vanligt en asbra konsert.
 
Hursom, nu skiter vi i det och gläds i stället åt att det äntligen är igång! Jag är sjukt taggad inför fortsättningen. 
 
 
Mitt fina gäng! Tur man är utrustad med världens längsta armar när man inte får ta med sig selfiepinne in på arenan :) 
 
 
 

Jamen hjärtligt välkommen, roliga maj!

April kunde verkligen inte ha avslutats på ett bättre sätt. I fredags åkte jag till Ebba och lämnade Partyvalpen som skulle vara på sova-över i helgen. Jag blev bjuden på middag och åt som en häst, och så satt vi och gaggade och spelade spel ett par timmar. Ytterst trivsamt! 
 
I lördags morse hoppade jag på tåget till Göteborg. När jag kommit halvvägs ringde Mikael och var lite vimmelkantig efter att ha lyckats med konststycket att slå huvudet i ett järnrör när han gick ut med soporna! *tar mig för pannan* "Det knakade ända ner i svanken och jag blev yr, men jag kan såklart gå i kväll ändå!". Ehm, okej. Nu skulle ju Jenny också dit så jag sa att det var okej om han ville ta det lite lugnt, jag skulle inte förbjuda honom att pausa i dansandet som jag gjorde sist.
 
Jag kom fram enligt tidsplanen, och vi började med att gå på stan och shoppa lite (verkligen lite, Gbg levererade inte alls). Sen blev det lunch - på en uteservering!! Mitt i allt fick jag en fyllig fotorapport hemifrån, där hunden levt rövare och i ett obevakat ögonblick hoppat över en grind, plundrat jackfickor, käkat upp Ebbas godis, rotat runt i spritlådan (vems hund är det här egentligen?!?) och haft sig. Jag fick skrämselhicka och höll på att dö av skam (samtidigt som jag nästan dog av skratt) men Ebba bara skrattade. Jäkla skithund, hålla på på det där viset! Aspinsamt ju!
 
Efter ett par timmar på stan åkte vi hem till Mikael och satt och snickesnackade och drack lite öl innan det var dags att göra sig i ordning och dra ner till Avenyn där vi skulle träffa Jenny för att gå ut och käka innan festen. Jag måste säga att mitt slips- och pysselsmink-inköp var mycket lyckat! Jag tyckte det blev aspoppigt faktiskt. Lite overkill tycker säkert en del, men vafan. Är det fest så är det!
 
 
Att håret från den här vinkeln ser ut att vara tre meter högt kan man ju försöka bortse från.
 
Mikael matchade med skjorta, väst och slips han med, så vi såg ut som tvillingdeckarna men det gjorde då inget, vi var så coola så. Jenny hade också gått all in och det första servitrisen sa när vi klev in på restaurangen var "Vad snygga ni är!". Well, nu satt det ju mest barnfamiljer och ledsna hockeyfans där så vi lyste väl upp lite kan jag tro. Nog med skrävel! Vi käkade god mat och hade jättetrevligt. Sen skulle vi till festen, och jag hade bestämt att vi skulle åka spårvagn dit! Mikael påpekade att det ju gick att ta taxi, men det ville jag inte. Jag har aldrig åkt spårvagn så det här var väl ett gyllene tillfälle att göra det. Jag påpekade att Jenny också ville ta spårvagnen (vilket jag inte ens frågat henne om, men hon bangar ju inte för något) så då fick den infödde göteborgaren sätta sig och googla hur man gör eftersom han inte åkt spårvagn på över 20 år :)
 
Det gick alla tiders!
 
 
Spårvagnspremiär för glada turisttanter! Jag fick t o m plinga! (När jag glatt berättade det för Ebba påpekade hon "ja, barn brukar ju tycka sånt är kul.." haha)
 
Festen var askul! Dans blandades med kortare liveuppträdanden av vad jag förmodar är lokala förmågor som körde Depeche-covers. Alexander Hoffmann från SPOCK var med bland annat (ingen lokal förmåga, jag vet) och gjorde någon slags bossanova-variant av "Love, in itself" och då skrattade vi så vi kved. Jenny och jag tog givetvis en svängom i en improviserad bossa. Just live-grejerna kunde de ha skippat för min del, men det var inte så långa framträdanden och det var faktiskt lite skönt med danspaus, så det var ändå helt okej. Däremellan dansade vi, och dansade och dansade lite mer. Det är ändå något charmerande med 40-åriga män som ystert far runt i någon slags hamsterdans till "New life", I love it! 
 
Vi härdade ut til' the bitter end, minus ca 8 minuter men då verkade det som att det bara skulle vara tryckare, innan vi tog en taxi till Jennys hotell och lämnade av henne där. Vi ba "vi kan ju dela en taxi till hotellet, sen får vi se om vi promenerar därifrån". Jomen tjena. Dansa som en dåre i flera timmar och sen åka taxi - inte fan orkade vi kliva ur och GÅ sen. Nä det fick bli fortsatt taxi hem till Mikael. Vi hade köpt ett kilo (jag överdriver inte ens, ett helt kilo) smågodis för att ha och snaska på om vi var hungriga när vi kom hem (dom här människorna har minsann varit på baluns förut), men jag var så trött att jag bara orkade peta i mig några bitar, liggandes i soffan.
 
Vid 8 vaknade jag och hade jätteont i huvudet, så då smög jag upp och duschade, sen somnade jag om några timmar. När det var dags att kliva upp kom Mikael in och serverade Ipren och Pepsi Max på sängen :) Vilken service! Sist käkade vi Lisebergs-fudge och Ipren till frukost, nu blev det Ipren och Browniedröm från fin-Ica.
 
 
 
Brownie, grädde, kolasås, chokladknappar, riven choklad och valnötter (som petades bort). Vuxet värre, men totalt befogat så som vi härjat runt kvällen innan. Speciellt jag, enligt min fine vän hade jag varit "nog nästan den som dansade...minst diskret..". Såklart, inga jävla halvmesyrer. Är det fest så är det!
 
Jenny och jag lyckades hamna på samma tåg hem, och i samma vagn t o m! Det var inget planerat utan bara en ren tillfällighet. Vi hade inte platser brevid varandra men jag tänkte att om någon kommer och tjafsar så kan väl den ta min plats eller så får jag flytta på mig, inte mer med det. Det gjorde det inte utan vi kunde ha sällskap hela resan. Först var vi helt glada och tjattrade och planerade Budapest-resan om tre veckor, men när vi passerat Falköping orkade vi inte längre utan småslumrade resten av resan.  
 
Hem och hämta huliganhunden och be om ursäkt till hundvakten :) Ebba var sugen på att gå upp på stan och titta på lite valborgsfirande vid slottet senare på kvällen, så det fick det bli. Jag hann sova en rejäl middagslur men var inte på något vis särskilt pigg för det. Promenaden dit gjorde gott. Vi stod vid slottet och tittade och lyssnade på en kör som sjöng. Det var någon som höll tal också men det hördes inte ett skit. Efter en halvtimma verkade det som någon hittat on-knappen på ljudanläggningen så då hördes det bättre. 
 
 
Kören står inte i ljusan låga som det kanske ser ut, det är min sopiga kamera som freestylar lite.
 
Det var lite kylslaget, men trevligt. Sen gick vi till O'Learys och tog en Pepsi Max. Det blev inget långt besök. Vi frös och störde oss på tölparna runt oss, så det räckte med en Pepsi innan vi stack hem. Jag var dessutom jättetrött och det har hållt i sig hela dagen idag. Tur att det var röd dag idag, jag har varit helt färdig. Herregud, jag orkar ju ingenting nuförtiden. Men men, det var det värt! Alla gånger! 
 
Gud vilken bra helg det blev! Och på fredag bär det av till Friends, wiiiii.
 
Bonus-bild: Gissa vem som fick bästa nummerbrickan i garderoben på festen? 
 
 
Den som fattar fattar, d v s alla DM-nördar :) 
 
Ja nu är maj här, med allt vad det innebär. Faktiskt har jag skojigheter inplanerat varenda helg. 
 
 

Den vilda slipsjakten

För några veckor sedan fick jag någon fix idé om vad jag ska ha på mig när jag ska på Depeche-festen i Göteborg nästa helg. Jag ville köra någon slags Kraftwerks Man Machine-stil, fast tvärtom. D v s svart skjorta och röd slips. Jag gillar ju att gå all in när det är fest, så varför snåla när man ändå är typ 27 mil hemifrån bland bara främmande människor? Svarta skjortor är det ju ingen brist på i det här huset, men någon röd slips har jag inte. Idag åkte jag och Ebba ut till Marieberg en sväng. På min inköpslista stod coolt sminkpyssel, röd slips, svarta hängslen. Well, det gick väl sisådär. Det coola sminkpysslet blev inte riktigt som jag tänkt mig men det kan nog blir bra ändå. Slipsen och hängslena däremot var det ett jädra bestyr med. Jag tror jag var in i varenda herrklädaffär. Antingen var de asdyra eller i fel färg. Folk vill tydligen inte se ut som tvärtemot-Kraftwerk, quelle surprice.
 
Jag: Har ni någon enfärgad, röd slips, utan prickar och krusiduller?
Jätteung expedit: *börjar riva runt i lådor och skåp* Eeeh.... nej, tyvärr...
Jag: Okej. Men hängslen, har ni det?
Jätteung expedit: *letar hyseriskt runt och smäller och slår i skåpluckor* Eeeh...neeej du, det verkar inte så.
Jag: Okej. Era kunder kanske inte går på synthfest så ofta!
Jätteung expedit: *nervöst skratt* Ehm.. 
 
Jag var helt klar på vad jag ville ha: en röd slips, absolut inte en svart. Svarta hänglsen, absolut ingen annan färg. Vad jag kom hem med? En svart slips och mörkblå hänglsen. Häpp! Nu slutar det väl ändå med att jag tycker jag ser ut som en idiot och tar på mig något helt annat.
 
 

Hurts levererar

Kände mig lite peppad och glad igår. Veckan hade ju varit rätt soft med en ledig måndag, solen sken, en vecka till Göteborgsresan, två veckor till turnépremiär etc. Och bättre skulle den bli. På Hurts och medlemmarnas instagram kom det lite antydningar i torsdags att det var något i görningen, och igår så bara - bang, en ny låt och en ny video. Bang, för videon var verkligen en smäll i magen. Hurts gör alltid snygga videos och jag minns att när jag såg videon till "Blind" tyckte jag att Theo Hutchcraft verkade vara en bra skådis. Här är han ju inte sämre. 
 
 
 
Seriöst, jag måste se det här bandet snart! Eller, inte snart för det har jag inte råd med. Men sen! Vet att dom har några spelningar i sommar men det har jag ingen möjlighet att åka på. Jag tänker ändå att om dom släpper en singel så lär det vara ett album på gång och en turné så småningom, och då ska jag vara på hugget!
 
 
 
 

Nej man blir sannerligen inte yngre..

Marcus kom ihåg att vi tummat på att ha fest! :) Jag messade honom i onsdags och frågade om det blev något eller inte, och efter ett dygn fick jag ett rungande jaaa till svar. Nu var tanken inte någon hejdundrande baluns utan mer en förfest med 80-talsmusik, och så fick det bli. Jag, Ebba och Pernilla gjorde sällis hem till Marcus och på vägen slöt vi upp med Emma. Jag hann inte mer än sätta mig i soffan så fick jag order om att lägga in lite musik på spotify och det fick jag göra under hela kvällen. Jag måste säga att jag skötte mig med bravur! Till slut var det ett jädra hallå där vi sjöng med  låtarna för full hals och fick upplysa den yngre generationen (dvs Emma och Sofia) om tingens ordning.
 
Pernilla och jag: *viftar med nävarna och illsjunger* Kao kao bang! Kao kao bang! Kao kao bang!
Emma: Men liksom.. Kao bang? Vad är det, kao bang??
Pernilla och jag: Kao kao bang! Kao kao bang! Kao kao bang!
 
Mitt i allt ståhej avslöjades det att Marcus visst inte alls mindes så bra som han ville påskina, för han blev jätteförvånad när Pernilla sa att jag fyllde år. Det hade han ingen aaaning om, haha. Hallå, det var ju därför vi skulle ha fest in the first place! Nåja, inte mycket att komma ihåg.. 
 
Efter flera timmars skratt, sång och dans tog vi bussen in till stan. Marcus blandade ihop lite slattar i en petflaska som Ebba smugglade med sig på bussen, och så skickade vi den mellan oss. *asg* Är vi 18 eller? Inne i stan ville jag gå till Frimis och dansa men det ville ingen annan, så vi gick till Rockbaren i stället och tog en öl. Inte mitt ställe precis men i gott sällskap funkar det mesta! Dessutom fick jag lite sminktips av en 20-nånting som också fyllde år, innan det var dags att åka hem.
 
I söndags var jag heeelt sänkt och när jag gick till jobbet i måndags kände jag mig lite sleten och inte alls kry. Trodde jag skulle pigga på mig allteftersom men det blev bara värre. Huvudet bultade, halsen värkte och jag kände mig helt yr och vimsig. Jag var inte ensam, Helena kände sig också dålig och gick hem på eftermiddagen. Bea frågade om jag också behövde gå hem, men jag tyckte att det var ju bara 1½ timme kvar, det skulle jag fixa! Nä det gjorde jag inte, efter en timme gick jag in till Bea och sa att jag nog fick ta och gå hem. Hon tittade en sekund på mig och ba "jag skriver in i schemat att du är sjuk i morgon", och så var det med det. Har varit hemma idag också, med feber, halsont och huvudvärk. Givetvis beror det inte på att jag var på partaj i lördags, men det är lätt att tro det. Man blir inte yngre..
 
Alltså, superälsk på den här bilden! Vuxna människor åker buss *asg*
 
 
Bästa gänget, vilken rolig födelsedag jag fick!
 
 

Är våren här nu?

Det var ju jättefint väder förra helgen, men så fort det blev måndag blev det ju snöglopp och skitväder igen. Idag var det värsta kanonvädret och det vore ju kul om det blev vår på riktigt.
 
 
Spring roll *ba-dum-pum-psch*
 
 
Fullt med tussilagon
 
 
Solglasögon-premiär! Dessutom fick jag knäppa upp jackan efter ett tag. Snart är det nog solglasögon-och-skinnjackepremiär ska ni se!
 
Och i lurarna är det "Spirit". Jeez, som den har växt! 
 
 

Lite girl power efter en dårvecka

Herregud vilken dårpippivecka det varit på jobbet! Vi har varit en man kort hela veckan och utöver det har det varit sjukdom, VAB, ledigheter etc etc etc. Det bara rasade in mail och bokningar hela tiden, telefonerna gick varma och det kändes som att vi aldrig hann ikapp. Pust! 
 
Jag var helt slut i fredags och inte ett dugg sugen på baluns, men Elisabeth och jag hade biljetter till Little Jinder på Frimis så det var bara att piffa till sig och knata iväg. Vi började med öl på vår gamla arbetsplats som numera är ett hotell. Det var väl inte det festligaste stället, typisk hotellbar, men nu har vi varit där i alla fall och testat. På Frimis var det jättelite folk när vi kom, men sedan fylldes det på. När vi stod på dansgolvet och väntade på att det skulle börja tyckte jag att jag såg Marcus stå bara ett par meter bort. Nu har jag inte sett honom sedan förra sommaren så jag var osäker på om det var han. Han är duktig på att uppdatera på fejjan allt han gör så jag kollade mobilen och mycket riktigt hade han skrivit att han och kompisarna väntade på Little Jinder. Jag tänkte att jag skulle busa lite så jag kommenterade hans inlägg med att jag stod två meter till vänster om honom. Sen var det bara att vänta någon minut till han tog upp mobilen. "Kolla, nu ska vi se om han ser vad jag skrivit" sa jag till Elisabeth. Haha, det såg så roligt ut. Han läste, rynkade pannan, och började sedan irra med blicken över alla människor tills han såg mig där jag stod och flinade. Det var jättekul att ses och tydligen tummade vi på att ha 80-talsfest hos honom på lördag! Mjaha, vi får väl se hur det blir med den saken men om han minns att vi tummat och fortfarande är sugen så tackar inte jag nej!
 
Little Jinder var bra! Nu stod M och stundtals pladdrade hål i huvudet på mig, men när han inte gjorde det så tyckte jag hon var bra. Jag ska inte påstå att jag lyssnat särskilt mycket på henne, faktiskt inte alls förutom när jag gjorde mig i ordning i fredags kväll, men jag tycker hon är helt awesome även utanför det musikaliska.
 
Efter konserten köpte vi en öl och trodde det skulle bli dans och hålligång ett tag till, vilket tydligen är en helt orimlig förväntning på en nattklubb en lönefredagkväll.... Dom skulle nämligen stänga, och det illa kvickt! Sjukt dåligt att inte säga det i baren, varför har man ens baren öppen om man ändå ska stänga?? Vi fick hetsdricka medan en surmulen vakt otåligt hovrade runt oss som en asgam, men jag fick lämna halva min cider för jag kunde inte bälga i mig hur fort som helst heller. Vi tog en promenad på stan innan jag åkte hem med sista bussen.
 
En kul kväll även om det blev ett lite märkligt slut.
 

Spirit-release och dito fest

Efter fyra års väntan var det igår dags - nytt DM-album! Även om jag som sagt inte hade just några förväntningar var jag ju ändå vansinnigt nyfiken, så jag höll mig vaken till efter midnatt i torsdag så jag kunde lyssna lite på Spotify. Att lyssna på mobilen utan lurar och på låg volym är ju inte optimalt eller ens bra, plus att jag faktiskt var tvungen att sova, så jag skippade snabbt genom låtarna bara utan att få någon uppfattning alls nästan. I fredags hade jag bara halv lunchrast för att kunna gå hem tidigare eftersom jag skulle på fest på kvällen, så på rasten snabbkörde jag genom skivan igen. Samma sak på eftermiddagsrasten. På låg volym, på mobilen. Helt ovärdig behandling av mina husgudar men jag ville hinna lyssna lite innan kvällens releasefest. När jag kom hem och skulle gå ut med hunden så tog jag mobil och lurar med mig och lyssnade ordentligt på hela skivan medan jag promenerade. Jag brukar verkligen aldrig lyssna på musik eller böcker eller sånt när jag går med hunden, aldrig. Jag vill gärna ha öronen fria och ha koll på vad som händer runt omkring, men nu gjorde jag ett undantag. Med vettiga hörlurar och mer än bara mummelvolym växte "Spirit" rejält! Jag tog några danssteg till "You move" och faktiskt fick jag gåshud av "Cover me". "Going backwards" är en given öppningslåt på kommande turnén. Idag har skivan gått på repeat och de enda låtarna som inte växt är "Eternal" och "Fail", d v s de som Martin sjunger. Lite trist eftersom vi lär få höra minst en av dom live senare. Var på rankingen "Spirit" hamnar har jag inte bestämt än. Eftersom jag alltid kommer vara en sucker för DM 84-93 så kommer den inte klämma sig in på topp 6, det finns inte på kartan, men det är ändå frågan om den inte är deras bästa sedan "Songs of faith and devotion". Klart bättre än "Ultra", "Exciter" och "Sounds of the universe" i alla fall. Det är deras mörkaste och deppigaste album tycker jag, och jag saknar väl lite upbeat-låtar. Men jag är glatt överraskad! Trodde absolut inte att det skulle bli såhär bra. Bästa låtarna är "Going backwards", "You move" och "Cover me".
 
Hursom, igår kväll var det releasefest här i stan och jag och Petra skulle gå. Först gick vi till Pitchers och tog en öl, och där träffade vi Ebba som var på after work med ett par kollegor. Dom skulle precis gå när vi kom men vi han sitta en stund och snacka i alla fall. Efter det blev det ett pit stop på ett tomt Makeriet innan vi knatade till Plektrum och nedervåningen där festen var. Well, sen blev det dans och hålligång hela kvällen! Härjade på dansgolvet nonstop i tre timmar, med undantag för ett toabesök och ett ölinköp. På slutet höll vi på att försmäkta, vi var så törstiga att vi höll på att smälla av men det gick ju inte att sluta dansa! Hur ofta händer det att man får dansa till "Something to do" annat än hemma i köket liksom? Svar: aldrig. Först var det lite dött på dansgolvet, ett tag var det bara jag och Petra som höll igång, men sen blev det mer och mer folk. En tjej var där med en kille som väl inte var fullt lika entusiastisk som henne utan ville gå och sätta sig, så hon ba "jag hänger med er i stället". Självklart! Alltså jag ÄLSKAR såna här fester! Alla är där med ett gemensamt intresse, alla är glada, alla är kompisar även om man aldrig setts tidigare, alla sjunger med, alla dansar med alla och ingen behöver känna sig ensam. Hursom, jag tyckte att tjejen var så fruktansvärt lik en f d vikarie på mitt förrförra jobb, men jag tänkte att om det är hon borde hon ju känna igen mig och säga något och inte bara dansa med oss i typ två timmar. Inte förrän när vi skulle gå därifrån visade det sig att det ju var hon! Hon kände bara inte igen mig. Haha, så sjukt. Träffade även Daniel som jag inte sett på ett par år, men där hade inte mycket ändrats. Tror nästan vi hade samma kläder på oss som sist vi sågs, haha.
 
Framåt tvåtiden började fötterna kännas som två köttfärspaket och vi ORKADE bara inte dansa mer. Petra skulle dessutom med bussen så vi gav oss av i sakta mak.Sjuukt kul kväll! Och hej och hå vilken träningsvärk jag har idag.
 
Medan vi var på baluns var det livestreaming från en promokonsert i Berlin och det kollade jag lite på i morse. Jag är ju inte MINDRE sugen på turnén nu kan jag säga... 
 
 

Mellofinal med noll eftersmak

Jahopp, så var årets Mellospektakel över. I år har jag som sagt varit ovanligt oengagerad men det känns inte som det varit just något att engagera sig i så himla mycket, varken åt ena eller andra hållet. Inga större katastrofresultat även om jag givetvis velat se Loreen och Dismissed i final, och slutresultatet var inte heller mycket att tjafsa om. Det var kanske inte min favorit men den var topp tre så jag klagar inte. Men programledarna? Jag tyckte efter första deltävlingen att de kändes lite svaga, men trodde att det var premiärnerver etc. Men det tog sig ju liksom inte? Stelt och konstlat och krampaktigt, och med ett genomtrist manus. SKAM-referenserna i finalen var ju asroliga, men vips så sabbades det roliga med någon helt obegriplig städsång. Jättekonstigt.
 
I övrigt så har biljettsamlingen fyllts på lite mer.. Quelle surprice! Inga fler konserter dock, utan nu ska vi skratta. I sommar blir det Ricky Gervais och i höst David Batra. Det blir skoj! 
 
Från och med fredag kommer jag blir än mer outhärdlig för mina icke-devotee-vänner, får då släpps "Spirit" så då kommer det bli ett jävla tjat om det här och på fejjan. Förutom "Where's the revolution" har jag hört en snutt ur en till låt och jag är väl inte jätteimpad. De som lyssnat på låtarna som läckt/spridits verkar lagom entusiastiska och eniga om att det inte är ett av Depeches bästa album, men helt okej. Jag har ungefär noll förväntningar och faktiskt så spelar det ingen större roll heller - det är konserterna som är det intressanta för mig. På fredag ska jag och Petra på releasefest och det ska bli askul! 
 
 

Jo även jag överlevde last night in Sweden

Såhär långt har jag aldrig haft blogguppehåll tidigare. Vet inte riktigt varför men jag har bara inte orkat. Det har funnits ungefär en miljard grejer jag blivit arg över, vilka de flesta är relaterade till politik och främst president Dump, men jag har bara inte haft ork att ventilera mig. Det är så mycket galenskap att jag bara baxnar.
 
Och hallå - tre deltävlinga i Mellon avklarade utan att jag sagt ett pip! Förutom varmkorvboogieskrällen i lördags har det inte varit några större katastrofer. Hittills har jag inte någon klar favorit, det dyker väl upp någon i sista deltävlingen som vanligt. Programledarna har varit sådär tycker jag, och manuset och skämten väldigt krampaktiga. 
 
På jobbet går det bra. Jag har haft medarbetarsamtal med chefen och det gick över förväntan. Tydligen är jag både bildad, kompetent och rolig. Surprise - NOT! :) Idag var det dock kaos på morgonen då snöovädret stjälpte upp och ner på hela verksamheten ett par timmar. Tyckte inte jag gjorde annat än ringde kunder och meddelade at tolken är försenad, alternativt inte kommer komma fram alls. Tyckte vi löste det rätt bra ändå, och med lite medgörliga och förstående kunder blev det nog hyfsat till slut, under rådande omständigheter. *klapp på axeln*
 
I övrigt känns det dock som det mesta är blah. MEN - jag har jättemycket att se fram emot. Förutom alla konserter (som utökats med Tiger Lou och Lady Gaga, hoppsan hejsan) blir det DM-party här i stan när "Spirit" släpps, och helgen innan turnén drar gång är det DM-party i Göteborg och jag ska äääntligen få träffa världens bästa Mikael igen! Jenny skulle visst också ner. Kollade i kalendern och vi kommer träffas varenda helg i en och en halv månad i vår/sommar, haha. 
 
Tre veckors semester får jag i sommar också. Det ska bli skitskönt, förra året hade jag två sammanhängande veckor och det var lite fjuttigt särskilt som jag var bortrest en vecka. Nu blir det tidig semester, men det spelar mig ingen större roll. Det viktiga var att det blev sammanhållen ledighet. Nu börjar semestern med Berlinresa och DM-konsert och avslutas med Hååååkan i Brunnsparken. Däremellan ska jag som vanligt sitta på balkongen och läsa deckare och dricka läskeblask. Men det är då det, nu är det bara februari! Jobb kommer varvas med skojigheter så det kommer nog bara säga svisch så är det maj.
 
Så, det var det. Det ska väl inte gå 1½ månad till nästa gång.
 
 

Året var 2016

2016 går väl till historien som ett ganska miserabelt år internationellt sett. Det har varit oerhört mycket hat, våld, terror. I USA gick man full retard och röstade fram en orange psykopat till president, och britterna tyckte att Brexit var en lysande idé. Sverigedemokraterna drevade mot barn och män i största allmänhet hatade kvinnor vad det verkade som. Liemannen härjade urskillningslöst i nöjes- och kulturlivet och vi förlorade bland annat Bowie, Prince, Cohen, Olle, Freddie, George Michael, professor Snape och prinsessan Leia. Tvi vale!
 
Mitt år har däremot varit rätt bra! Det kunde ju omöjligt vara sämre än 2015 då jag bara var fattig, sjuk, arg och stressad hela tiden. I år har jag jobbat som ett svin. I rätt långa perioder har jag jobbat 6 dagar i veckan. Slitigt och inte har det genererat några miljoner precis, men jag har i alla fall klarat mig! Hela tre utlandsresor blev det, där två av resmålen (Oslo och Barcelona) var nya för mig och det tredje (Berlin) en nygammal bekantskap. Resorna var lyckade och jag tror att bara under nattklubbskvällen i Berlin skrattade jag mer än jag gjorde under hela första kvartalet 2015, då jag ju knappt drog på munnen på hela året. 2016 var det stora biljettköparåret vilket följaktligen gör 2017 till det stora konsertåret. Jag är SÅÅÅ taggad!! 
 
Årets inköp: haschbongarna i Barcelona skrattar vi ju åt än. Tanterna misstar en knarktillbehörsbutik för en porslinsaffär och shoppar haschbongar för 200 spänn i tron att det är prydnadsgrejer. 
Årets dansinsats: jag och Jenny får feeling och sabbar tomtestrippans intro i Berlin
Årets nedläggning: Kents. Får glädja mig åt att jag fick vinka adjö två gånger.
Årets souvenir: en bajsande Darth Vader
Årets bakläxa: sommarvädret
Årets låt: jag har ju ingen koll alls men den jag sjungit med till mest i bilen är nog "Don't be so shy" med Imany Falatov & Karas. 
Årets skiva: det får väl bli Kents sista, bara för att.
Årets konsert:hmmmm, svårt. Pet Shop Boys i Berlin var ju verkligen asbra, samtidigt som Kent på Tele2 var ett historiskt ögonblick. Det får bli oavgjort!
 
Nu laddar vi för 2017 då jag ska se DM (fyra gånger..), Midge Ure, Erasure och Hååååkan.
 
 
Gott Nytt År!
 
 
 
 

God Jul!

Jag hade tänkt mig en helt annan julvideo, men efter det helt hysteriska tomtestrippdebaclet i Berlin då jag skrattade så jag hade träningsvärk i magen i flera dagar måste det ändå bli denna. 
 
Upp och dansa nu! 
 
 

Sista minuten-julklappstips

Det är liksom julafton i övermorgon. QUE?! Vart tog hösten vägen?? Hursom, i år önskar jag mig ingenting. Absolut ingenting. Jag kan liksom inte ens komma på en bok att önska mig. Eller jo, jag önskade mig en sak av Ebba som är i Australien just nu - en kylskåpsmagnet med en vombat eller koala eller känguru (men ingen krokodil eller orm). Tjo! När jag pratade med morsan häromsistens sa hon att hon och pappa inte vill ha några julklappar i år, dom kommer inte heller på något att önska sig. Fine, då skiter vi i det helt enkelt. Nu kommer dom få några paket ändå eftersom jag var hejdlöst förutseende och fiffig och köpte lite grejer i Barca, men i övrig så lägger vi inte ner någon energi eller vidare tankeverksamhet på det. Det känns ju helt värdelöst att köpa för köpandets skull, speciellt som det ser ut som det gör i världen just nu. Försöka komma på saker att köpa - det är väl fan dagens i-landsproblem. Bättre att lägga dom pengarna på annat! Här är några tips:
 
Love Nepal -jag kan inte ens läsa på deras sida, jag får kramp i magen, så jag gör det enkelt för mig och swishar pengar.
 
Storasyster - stöd de som utsatts för sexuellt våld
 
Rädda barnen - bli fadder eller köp ett matpaket t ex
 
WWF - bli fadder eller ge bort ett fadderskap, eller kanske ett medlemskap i Panda Planet för de yngre
 
David Sheldrick Wildlife Trust - för föräldralösa elefanter
 
Finns ju hundra fler alternativ, men det här var bara några förslag på var man kan lägga sina julklappspengar om man inte kommer på något att ge bort eller önska sig.
 
 
 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0