Resfeber

Var och varannan människa på jobbet ska åka utomlands inom kort. Lena är i New York, sen sticker Marion till Teneriffa, Eva till Thailand, Tommy till Kap Verde och Kristoffer till Teneriffa. Det är helt enkelt inte okej tyckte jag och frågade Ciss om vi inte skulle ta och boka en resa. Fick svaret "jaaaa!!" så då var det bara att boka. Piff poff tjipp tjopp, klappat och klart. Om ett par månader drar vi till Egypten. Det kommer ju inte tillnärmelsevis bli lika galet som Alanya, nu blir det mer tantsemester där vi ska åka på utflykter, spa'a oss och sånt. Planen är att inte bli magsjuka, och så ska vi försöka ha lite roligare än Karl Pilkington hade när han var där! Men det kommer bli svårt att inte höra hans röst i huvudet när vi tittar på pyramiderna :)


Filmtajm!

Ujuj, det var ett bra tag sedan jag hann kolla på film men nu blev dett ett par draaaaaaman från lite här och var i världen.

Svinalängorna - nu var det ett tag sedan jag läste boken men jag vill minnas att det här är en ganska fri adaption (vad heter det på svenska? Överföring?) av den. Boken var bättre än filmen, även om filmen var rätt bra. Föräldrarna var skitbra, speciellt han som spelade pappan var otäckt trovärdig. Men alltså.... jag kan bara inte gilla Noomi Rapace hur gärna jag än vill. Jag tycker helt enkelt inte att hon är bra. Hon funkade som Lisbeth Salander för den karaktären inte hade särskilt många uttryck eller långa repliker.
The tree of life - men alltså stopp och hallå, VAD var det här?? Kritikerrosad historia som hade kunnat funka om det fanns någon slags story, någon slags början, mitt och slut. Det här var bara en stor mitt, och mitt i allt kom det en helt obefogad sekvens med dinosaurier och skit. Say what? Jag snabbspolade två gånger och somnade säkert 15. Brad Pitt och framför allt Sean Penn är ju bra skådisar, men här hade i alla fall inte mr Penn något att hämta. Otroligt slöseri med begåvning.
Sarahs nyckel - har sett trailern och tyckt att filmen verkade sisådär, rätt anonym. Men den var faktiskt riktigt bra! En scen var så hjärtskärande att jag började storgråta faktiskt.
Dogtooth - hrm..... Grekiskt drama som verkligen var grekiskt. Rätt obehagligt men mest konstigt tycker jag. Slutet var uruselt. Se Funny games i stället.


När pratet går på autopilot

Det regnade iskallt regn när vi kom ut från jobbet i natt.

Jag: Men kuk! Vad är det här för jävla bajskorvsväder nu då??
Marion: Åh, och jag som inte tog på mig jackan.
Jag: Jag skulle ha tagit det där paraplyet som jag höll på att få med mig.
Kristoffer: Inte klaga nu, vi ska vara glada att det inte är snö.
Jag: Men jag klagar inte. Det var bara en reflektion.
Kristoffer: "Men kuk, vad är det för bajskorvsväder" - det skulle vara "en reflektion" menar du?? Lite självkännedom där kanske...
Jag: Fast det där mindes jag knappt att jag sa ens, det bara...kom...


Fantastiska nyheter

Men hallå eller!  


"After 30 years working on their respective ongoing music projects, Vince Clarke (Erasure / Yazoo / Depeche Mode) and Martin L. Gore (Depeche Mode) come together for the first time since 1981 as VCMG to release a brand new album preceded by a series of EPs.

VCMG is the fruit of initially tentative discussion and subsequent enthused collaboration where Vince and Martin, both influential as pioneers... in electronic music, get to exercise their lifelong love of the genre as the techno inspired VCMG.

As Vince explains: "I've been getting into and listening to a lot of minimal dance music and I got really intrigued by all the sounds… I realised I needed a collaborator… so it occurred to me to talk to Martin."

Says Gore: "Out of the blue I got an e-mail from Vince just saying, 'I'm interested in making a techno album. Are you interested in collaborating?' This was maybe a year ago. He said, 'No pressure, no deadlines,' so I said, 'OK'."

The writing and recording of the album was done in a typically unique way with the pair working alone in their respective studios, communicating only via email, exchanging files until the album was ready. It was in May 2011 that the pair met for the first time to discuss the project when they both performed at Short Circuit presents Mute festival in London.

The album (title to be announced soon) was produced by Vince Clarke and Martin L. Gore and mixed by the influential Californian electronic artist Überzone / Q and will be released in the spring of 2012."

För all del, känn ingen press eller så. Jag kommer just inte ha några orimliga förhoppningar när mina husgudar jobbar ihop... Fifan så spännande, iih!


Grönt är skönt

Var på fest ute i obygden i lördags. Det var Marion, Karin och Annika som hade gemensam 35-årsfest som då följaktligen blev 105-årsfest. Temat för partyt var "grön". Jag älskar ju temafester och gillar att tänka till och hitta på något bra. Jag köpte grön hårspray, grön glittereyeliner, grön ögonskugga och så vit face paint. Jag hade värsta braiga planen - jag skulle bli grön och vit lite som Hulken fast mer som Jokern i Batman. Nu sket sig planen big time... Det vita sminket var skitvårt att få jämnt, och det var för strävt och småkletigt för att det skulle gå att få på det gröna ovanpå snyggt. Den gröna ögonskuggan hade dessutom fel nyans. Det blev helt enkelt skitfult! Flammigt och så mer turkost än grönt. Jag såg inte alls ut som en cool filmskurk utan mer som en dålig avatar. Eller en berusad smurf. Fick skicka sms till Kristoffer att han inte behövde gå ut och ställa sig och vänta på skjuts än på ett par minuter, jag var tvungen att börja om. Nu fick det bli vanlig sminkning i all hast, med bara lite grönt glitter i ögonbrynen och runt ögonen (förutom det gröna håret). Och det var väl en jävla tur det! Det visade sig att de andra 99 gästerna tagit väldigt lättvindigt på det gröna temat. En grön slips här, ett par gröna örhängen där. Förstå om jag då stegat in som Jokern, helt vit och grön i hela ansiktet. Snacka om overkill. Jag hade ju skämts ihjäl och suttit i bilen hela kvällen. Pjuh! Där kom jag undan med blotta förskräckelsen. Fast jag tycker faktiskt att man ska bjuda till lite när det är tema... Hursom, det var frågesport och mat och efterrätt (där jag åt chokladpudding så det nästan rann ur öronen på mig) innan det blev dans. Jag var ju chaufför och skulle upp dagen efter så det blev en lugn och städad kväll. Gjorde sällis med Kristoffer och när vi åkte hem fick vi med oss ett skittrevligt par. Har ingen aning om vilka de var eller ens vad de hette men de var verkligen supertrevliga så det var inget besvär alls att bjuda dom på skjuts.

Som sagt, det blev lite brådis där så uppenbarligen hann jag inte få bort allt Joker-smink runt hårfästet *asg*  Men håret blev ju bra! Det blev i alla fall... grönt...

 

  


Backseat driver

Jag visste att det förr eller senare skulle komma...

- Alltså, du är VÄLDIGT duktig på att ligga nära...
- Jag vet.
- Jag blir fan helt nervös, du är ju precis i arslet på bilen framför.
- *bromsar lite* Bättre så?
- Tack. Jag är skitnoga med att räkna. Ettusenett...ettusentvå...ettusentre...
- Ehm, va?
- Jomen om man inte typ fipplar med stereon eller pratar i mobilen så har man en chans att hinna bromsa om det skulle hända något, om man räknar så man håller avståndet. Ettusenett... ettusentvå... ettusentre...
- Men vad är det du räknar?
- Jamen nu är han vid den stolpen. Ettusenett... ettusentvå...ettusentre...ettusenFYRA till och med innan du var framme vid stolpen.
- Okej, jag förstår.
- Ettusenett...ettusentvå...ettusentre... 
- Mmm, ett annat tips om man tycker det här med samåkning är trevligt är ju att räkna tyst i huvudet....
- *tyst i två sekunder* En banan... två bananer... tre bananer...
- Som sagt..

Alfhild och Ortrud carpoolar. Finns risk att det utvecklar sig till "Liftaren" så småningom, vi träter som ett gammalt gift par.


Ladies Night

Höll på att smälla av när Elisabeth frågade om jag ville följa med på Ladies Night i fredags, som hon skulle recensera. Det är ju inte riktigt min grej om man säger så... Men vafan, det var ju gratis och det vore ju en kul grej att göra för att ha gjort det liksom. Pricka av på the bucket list och sen kunna fortsätt himla med ögonen och håna det när jag då kunde tala utifrån egna erfarenheter. Sen var det ju inte som att jag hade massor med heta dejter eller storslagna planer som jag fick avboka... Och värre än den där hemska julkonserten med Carola som Elisabeth lurade med mig på förra året kunde det ju omöjligt bli. Sagt och gjort, jag hängde på! Kameran har inte riktigt återhämtat sig från Turkietresan så det blev inget väldokumenterat event.

När vi kom dit var det Martin Timells asjobbiga brorsa som höll i pladdret. Seriöst, är det verkligen någon som tycker han är rolig?? Jag styrde stegen mot baren, och då kom nästa debacel. Inget av mina kort funkade! Först köa med hundra käringar och sen inte ens få min cider - allt medan det var någon slags sångtävling på scen med folk ur publiken. Jag kände hur paniken kom krypandes, det här började ju inte särskilt lovande. Elisabeth lyckades handla i alla fall och sen satte det igång. Håll i hatten nu... Det var faktiskt bra! Mina fördomar kom helt på skam och jag blev positivt överraskad. Största överraskningen och bäst under kvällen var Tomas Järvheden. Han var jätterolig och hade en otippat bra sångröst! Det hade jag verkligen inte räknat med.

Riktigt bra låtar körde dom, bland annat ett Lady Gaga-medley som givetvis hette Ladies Gaga. Sen var det lite 80-talsrock och lite Elvis och annat smått och gott.



Brolle var snyggast, och det tycker jag inte bara för att vi har nästan likadana frisyrer :) Men visst, frisyren gör ju sitt till. Sjunger bra gör han i alla fall och rätt schyssta tatueringar har han. Overall en rätt yummy snubbe faktiskt! Det har jag inte tänkt på tidigare.

Martin Stenmark sjunger ju bra, men han är lite för klämmig och pk för min smak. En rätt duktig imitatör är han dock, han gjorde en rolig imitation av Tony Irving från Let's dance. Apropå det så fattade jag inte riktigt vad Frank Andersson fyllde för funktion. Inte är han snygg och inte hör man ett skit vad han säger, och dansa är han inte särskilt duktig på heller visade det sig vid närmare granskning.

Summa summarum - det var faktiskt en trevlig kväll. Inget jag skulle betala för, men som sagt så blev jag positivt överraskad. Kvällens absoluta entertainer och megahjälte var dock teckenspråkstolken Tommy som vi kunde se på storbildsskärmen. Han tolkade allt och då menar jag verkligen ALLT. Sketcher, mellansnack, låttexter - rubbet. 

 

Här är det U2's "Pride" som teckenspråkstolkas. Vi var helt fascinerade, för jag menar... Vad var det för låtar han fick tolka liksom. När han tolkade "Tonight I'm fucking you" höll vi på att krevera av skratt och när han sen fick hugga in på "Paradise city" med Guns'n Roses trodde vi han skulle tolka sig till en hjärtattack. Alltså, VET ni hur FORT det sjungs i verserna till "Paradise city"? *dör av skratt* Helt fantastisk var han!


Släng dig i väggen, Norman Bates!

Swet mama Dolores, vilket slit! Och vad förvånade föräldrarna måste blivit när dom kom hem. "Jahaja, här sitter 23 uppklädda lik på rad i soffan".


RSS 2.0