När fan blir gammal åker hon på festival
Ja vi hann ju som sagt inte ens hem från Riga förrän nästa resa började planeras. Eller nästa och nästa, vi har ju redan två resor inplanerade i februari - Helsingfors och Riga. Men nästa efter dom två. DM annonserade några festivalspelningar i Frankrike, där jag aldrig varit. Det var på fyra ställen tror jag, inget av dom hade jag hört talas om tidigare. Medan vi var i Riga annonserades att de även ska spela på en festival i Odense. Det är ju nära och bra, så i väntan på flyget hem försökte vi kolla hur man tar sig till Odense. Biljetterna skulle släppas redan på måndagen efter, och efter lite velande bestämde vi oss för att ligga lite lågt med det. Man vill ju veta om det kommer några fler band, eller om man ska köpa endagsbiljett eller hur man nu ska göra. Nu behövde vi inte klura mer på det, för sen visade det sig att dom ska spela på en festival i Ungern - där även Hurts ska vara med! Givet, tänkte vi. Jaha, sen kom det festivaldatum i Schweiz, Polen och Madrid också. Alla dessa vaaaaaaal!! Vi blev helt konfys men efter moget övervägande fick det bli Ungern eftersom den festivalen hade en klar line up och var lite billigare. En bra sak med att åka till Ungern är ju att Clara bara är ett telefonsamtal bort och kan bistå med tolkning om vi skulle hamna i trångmål eller toka till det på något sätt. I torsdags släpptes biljetterna och efter sedvanligt kaos lyckades jag köpa! Hahaha, tanterna ska på festival på gamla dar! Dessutom kommer vi åka tåg. Sopron, där festivalen hålls, ligger bara en timmes tågfärd från Wien, och jag ska försöka sälja in till Jenny att vi ska ta 2-3 dagar i Wien när vi ändå är ute och far. Från Wien går det dessutom att åka till Bratislava. En timme med buss bara, skitenkelt att göra en dagsutflykt! En bra sak med att åka till Bratislava är att Bea bara är ett telefonsamtal bort och kan bistå med tolkning om vi skulle, ja ni fattar.
Färdplanen är inte bestämd än, men förmodligen blir det Ungern och Wien, och om andan faller på tar vi en dagstur till Bratislava. Då betar vi av tre länder på en vecka, rena rama interrail-tanterna! Jenny hade till och med kollat upp vad det kostar nuförtiden att tågluffa men där satte jag stopp. Dels för att jag är alldeles för bekväm av mig, och sen var det ganska opraktiskt eftersom vi kommer vara i Sopron minst tre dagar. Oavsett var vi väljer att utgå från så lär tåg- och busskvoten fyllas med råge ändå.
Det här kan bli hur galet som helst, haha. Festivalspelningar är inte det optimala på något sätt, men som Susanne sa - står det mellan DM på festival och inget DM alls så... Sen kan man väl diskutera om 6 konserter på en turné är "inget DM alls", men det är en definitionsfråga :) Nu får vi ju Hurts också (och Iron Maiden!!) och hela resan lär bli något av ett äventyr.
Well, sen släppte dom de sista datumen på turnén och det blev Waldbühe i Berlin. Gaaaah, jag vill ju åka diiit! Så sjukt cool arena och Berlin är ju Berlin. Men det ligger för långt från Sopron i tid för att jag ska kunna täcka in båda ställena under semestern. Men jag erkänner att jag var inne idag och testköpte biljetter... Tanken var ju att se hur mycket kaos det var - och bara för det så gick det hur enkelt som helst. Jag slutförde aldrig köpet, det finns verklligen inte pengar och tid till det. Fasen vad surt, det hade varit såååå kul att åka. Nåväl, jag får glädja mig åt att vi får se både Depeche och Hurts igen!
Konsertåret 2018 kommer inte kunna bli lika helcrazy som 2017, men det är fasen inte långt efter!
Grått men kul i Riga
Riga var kallt och grått, men det var väl bara att vänta i november. Vi åkte i torsdags morse, och det började med att planet var en timme försenat. Kaptenen verkade tröttnat på att vänta, för när vi väl startade stampade han gasen i botten. Make till stigning, vi satt som slickade mot ryggstöden. Jag hade som vanligt gjort research och tagit reda på vilken bus vi skulle ta in till stan, och det är inte utan att vi är lite nöjda med att vi lyckades köpa bussbiljetter i en lettisk automat, helt utan hjälp (high tech-tanterna gick genom både säkerhetskontrollen och gaten med hjälp av en sån där kod i mobilen som man bara lägger mot avläsaren, efter att Jenny lärt sig hur man screenshotar i mobilen vill säga haha!). Det blev en skumpig färd, underhåll av asfaltering är tydligen inte prio ett i Riga. Bussen stannade i princip mitt emot hotellet och rummet var klart när vi kom, så det var bara att lämna av väskorna och sen gå ut på stan för att käka. Vi hittade en lettisk restaurang och jag åt kalvkind för första gången i mitt liv. Det serverades med en lettisk specialitet, bukstinputra, som i konsistensen mest påminner om potatissallad, men som innehåller potatis, pärlgryn och rökt kycklingbröst. Väldigt märklig anrättning, men det var gott. När vi ätit var det spa-dags! Vi hade bokat ansiktsbehandling på hotellets spa och var där i god tid så vi hann bada lite bubbelpool innan. Nu var vi inte så fiffiga att vi hade torrt ombyte med oss när vi skulle få behandling, utan vi kom i våra blöta bikinis och fick byta om till några slags hemska papperstrosor med resårband som var tunnare än såna man hoppade twist med när jag var liten. Ansiktsbehandlingen var i alla fall kanon! Gah så skönt det var att bli ompysslad. Det blev rengöring och peeling och ansiktsmask och grejer, och medan masken verkade fick man hand- och nackmassage. En hel timma höll det på, och när det var slut var jag alldeles varm och gosig efter att ha legat invirad i sköna handdukar, så jag hade verkligen ingen lust att ta på mig mina blöta, kalla bikinibyxor igen utan jag behöll papperstrosorna på, vi skulle ju bara ner till omklädningsrummet. Väl där höll vi på att smälla av. Som jag såg ut! Trosorna liksom försvann in bland valkar och grejs, jag trodde för en sekund att jag tappat dom. Det enda man såg var en flärp mellan skinkorna. Vi skrattade så vi skrek! Receptionen var en och en halv meter utanför omklädningsrummet, personalen måste ju undrat vad fan vi sysslade med där inne, hålla på och väsnas så hela spa-avdelningen hör.
Sen piffade vi till oss och drog ut på stan igen. Vi hade gott om tid och var inte särskilt hungriga, så vi tänkte vi skulle ta en drink bara. Hamnade på TGI Friday där det var happy hour minsann, så det kan gå.. Efter ett par drinkar och lite snacks tog vi en taxi till arenan och vi behövde inte köa just nånting utan det var bara att knata in. Vi fick bra platser långt fram.
Aningen bisarr belysning.
Helt plötsligt, innan det börjat, kom det en snorpackad kille och försökte bana sig fram samtidigt som han pratade i telefon. Bredvid mig tog det stopp, tjejen framför honom tänkte INTE flytta på sig, och inte de bredvid heller, så han blev ståendes där. Fy fan vad han lutade illa.. Han STANK verkligen av sprit och svett, jag kunde knappt andas. Så stod han där och svajade och knäade och halvhängde över tjejen som diskret försökt putta bak honom. Folk runomkring blev mer och mer irriterade och någon sa till en vakt som snackade lite med killen, men så hände inget mer. Sen började tjej efter tjej att gorma med honom. Jag begriper ju inte ett ord lettiska, men dom var inte glada över att han stod där och stank och klängde, så långt kunde jag förstå. Vakten kom och sa åt killen att det var dags att avlägsna sig, och då vände han sig mot mitt håll och fick för sig att han skulle tränga sig bakåt, in bland alla människor, i stället för att liksom bara gå bort därifrån. "Nejmen stopp och belägg, du ska däråt" sa jag, tog tag i hans axlar och vände honom åt rätt håll och gav honom en liten putt i ryggen. Alla flyttade på sig och hjälpte till att putta ut honom. Sen blev det fest, haha! Vi var väl en 6-7 tjejer som bara jublade när han var borta, vi drog djupa andetag och nästan high fiveade.
Det var något förband först, ett litauiskt synthpopgäng som jag väl inte direkt kommer köpa några skivor med kan man väl säga.. Men sen var det Hurts! Och dom var så bra! Jättebra publik var det också, och vi hade hamnat i ett riktigt kul gäng som sjöng som galningar och dansade. Asroligt! Hurts rivstartade med "Ready to go" följt av "Some kind of heaven". Alla favoriter fick jag höra, den enda jag saknade var "Blind". Avslutning blev "Beautiful ones" och "Stay". Jättebra konsert! När vi kom ut från arenan hoppade vi in i en taxi och sen blev det en något ovanlig taxiresa. Chauffören började med att baxa sig över en refug, och jag vet inte vad det var för bil han hade men ny var den ju inte.. Jenny kunde inte spänna fast sig för bältet satt fast, två gånger fick chaffisen stanna och stänga till sin dörr som höll på att glida upp, när han körde på kullerstenarna dånade det i hela bilen, och dessutom var han usel på engelska. När vi skulle betala hade han ingen växel ("ni är mina första kunder idag", hallå, klockan halv elva på kvällen??) och inte tog han kort heller, så han fick helt enkelt ta våra pengar, lämna oss i bilen och springa in i en kvällsöppen butik och växla! Vilken jävla cirkus.
Dagen efter skulle vi turista. Vi började med brakfrukost på hotellet och jag åt som en häst. Vi hade kollat på kartan och jag hade ju gjort research på google maps innan, så vi visste ungefär hur vi skulle gå. När man ska turista i Riga får man dock ha i åtanke att det är en skitliten stad och att det finns ungefär en miljard smågator. Vi missbedömde avstånden totalt och traskade som vanligt på i ordentlig fart så det sa bara svipp så hade vi sett typ allt och dessutom lyckats gå förbi domkyrkan typ tre gånger.
Slott står alltid på 2 do-listan och Rigas slott imponerade inte. Det var litet och låg jättekonstigt, och var inte särskilt tillgängligt. En besvikelse!
Slottfie! Typ. Fick ju med en vakt i alla fall.
Klockan nio satt vi vid hotellfrukosten och kvart i elva satt vi på Double Coffee och fikade - då hade vi betat av hela gamla stan :) Vi besökte en souvenirbutik och jag hittade en elefant, och så traskade vi lite mer. Huxflux hade vi kommit till Frihetsmonumentet, som jag trodde låg för långt bort för att vi skulle hinna med det.
Vi bestämde att det var nog med turistandet, och tog vägen genom en park med sikte på de gigantiska saluhallarna.
Saluhallarna är ju imponerande, med 4 hangar med grejer, men det luktade ju VÄLDIGT mycket rå fisk och kött... Jenny ville äta lite lunch men jag var fortfarande mätt efter frukosten så jag nöjde mig med lite vitlöksbröd. Som på det här stället var en limpa kavring, stekt i salt.. Till detta serverades en ostsås, som var creme fraiche med riven ost i. Helt oätligt! Dessutom var Pepsin gammal såg jag. Hur få gäster har man om läsken lyckas bli gammal??
Sen tog vi ett varv i ett köpcenter, men vi var inte så sugna på shopping och hittade heller inget speciellt, så efter en stund traskade vi tillbaka till hotellet och tog en liten lur innan det var dags för nästa spa-behandling: massage. Jag skulle ha chokladmassage och Jenny honungsmassage. Nu var vi fiffiga och tog med oss egna underkläder, men min massagetjej tyckte ändå jag skulle ta på mig såna där pappersbraxor eftersom det skulle bli kladdigt med chokladen, så då gjorde jag det. Och det var väl en himla tur det! Jisses Amalia, hela jag blev indränkt i choklad. Jätteskönt var det i alla fall, och jag luktade choklad hela kvällen.
Kvällen skulle ägnas åt some serious nörderi - vi skulle till Depeche-baren! Nu var vi som vanligt ute i god tid så vi hann både äta och ta en sväng till TGI Friday innan vi efter en helgalen felnavigering av gps-tanten äntligen hittade rätt.
Ett pyttelitet ställe, två små rum nere i en källare. När vi kom var det bara vi och bartendern där, och vi slängde av oss jackorna och började fota inredningen, haha.
Nörderi när det är som bäst
Sen gick vi loss på drinklistan! Supernördig den med,såklart.
Vi passade även på att fota våra tatueringar
Som sagt, great minds think alike. Tvillingdeckarna på baluns :) På bordet står en New Life och en Personal Jesus.
Sen trillade det in lite folk och vi dansade med ett gäng skånska damer. En irländare kom förbi vårt bord och växlade några ord, och sen när jag gick förbi hans bord så stannade jag till och pratade lite. Senare kom han fram till oss och tyckte att han ville bjuda oss på varsin drink innan han gick därifrån, och det tyckte vi lät trevligt, även om man ju inte ska ta emot drinkar av främlingar hur som helst. Men vi resonerade att "han kan ju inte släpa ut två tjocka tanter utan att någon märker och undrar" :) Hursom, det slutade med att Alan som han hette satte sig med oss och sen satt vi och snackade i flera timmar tills de stängde, då var det bara vi kvar. Jättetrevligt! När vi skulle gå hem visade det sig att hans hotell låg 200 meter från vårat, så då gjorde vi sällis. Verkligen en riktigt riktigt nördig och kul kväll!
När jag vaknade dagen efter var jag närmast i chock över hur pigg jag var, med tanke på hur hård hotellsängen var och hur många drinkar som slunkit ner kvällen innan. Jenny var inte lika rask och kunde inte förstå hur jag kunde äta så mycket frukost, haha. Vi käkade, gjorde oss i ordning och tog sedan bussen till flygplatsen. Allt gick enligt schema, men som vanligt tog det stopp i Stockholmstrafiken, zzzzz.....
Som vanligt en jätterolig resa och vi hann inte vara hemma mer än en dag innan nya planer började smidas. Fortsättning följer....
