ESC, semi 1 - We are one!

Äntligen! Eurovisiondags! I år har jag inte sett några såna där inför-program faktiskt. Kastade ett getöga på ett av dom men det nya upplägget gillade jag inte alls. Gillar inte Niklas Strömstedt något vidare och Malin Roos tyckte jag var helt jätteusel. Nej, tillbaka med Christer Björkman och hans panel! Men han har väl kanske varit aningens busy med annat kan man tänka. Hursom, själva thrillermomentet med att ta sig till final finns ju inte i år eftersom Sverige är direktkvalificerat så det känns ju inte lika spännande. Eller snarare, det känns mer avslappnat eftersom det inte gör lika mycket om folk får hjärnsläpp när de röstar.
 
Första semin var i vanlig ordning gott och blandat. Jag tyckte Petra Mede var jättebra och proffsig, och jag äääälskar Sarah Dawn Finer som Lynda Woodruff!
 
Österrike - tävlingen började med någon slags look-alike-tävling, då Österrike kastade in Gina Dirawi. Meningslös låt som inte sa ett dugg. Plus för sångerskans skitsnygga silverjeans, såna vill jag ha i sommar.
Estland - kvällens bästa ballad tror jag faktiskt. Började lite segt men skärpte till sig. Även här blir det outfitplus, den där klänningen var väldigt fin i all sin oformlighet.
Slovenien - men hjälp. Både öron- och ögonkaos. Jätteskrikig sång, hopplös melodi och sen några slags bisarra aerobic-stormtroopers som först gjorde robotmoves och sen blandade småhopp. Förfärligt.
Kroatien - *asg* kvällens skrattfest. The Napoleon Brothers med extra allt. Extra många toner, extra många låtar eftersom de mitt i allt satte igång och sjunga varsin låt i ett enda sammelsurium av ljud, extra mycket bordellgardiner i kläderna, extra många snirkliga knopar på rockarna.
Danmark - jag är inte förvånad att den här är favorittippad. Lite lagom etno och lite lagom svängig, och med ett snyggt framförande (även om barfotauppträdande känns so very last year).
Ryssland - hyperironiskt att Ryssland av alla länder skickar ett bidrag om att jobba för fred på jorden... Skittrist låt, skittrist sångerska, och gesterna på slutet när kören tar varandra i händerna helt allvarligt som om de verkligen TROR stenhård på budskapet i sin låt är ju bara skrattretande.
Ukraina - hoppsanhejsan, här klampade det in en gigantisk viking i näverstjärngossestrut och ställde en kvinna på en glittrig stubbe. Var det allt han hade att göra? Får han betalt för det?? Till och med mitt och Ivan Dragos dödslyft var ju roligare och smidigare än det där, det är jag helt säker på. Låten glömdes liksom bort, jag satt och väntade på att tjernobylvikingen skulle komma in och göra något mer.
Nederländerna - el snarko... Tråååkig och seeeeg låt, tråååkigt och seeegt framförande. Anouk som var så rivig och rask en gång i tiden, nu såg hon ut som en gammal pundare. Inte för att det spelar någon roll, men det piggade ju inte precis upp bidraget. 
Montenegro - tja, rymdhiphop på ett för mig obegripligt språk är väl kanske ingen höjdare. Skrikigt och tråkigt och rörigt. Äh, man ska kalla saker vid dess rätta namn - det var asdåligt! Fritidsgårdsuppträdande.
Litauen - men äntligen lite fägring! Menlös skvallåt och så jävla kackig engelska. Vad sjöng han? Om sina skor? "One is for love and the other is for Spain"? Jaja, han var ju snygg i alla fall. Ibland får man nöja sig med det liksom. Han och jag skulle se helt galna ut om vi pratade med varandra, båda har helt hysteriska ögonbryn :)
Vitryssland - home of the less is not more. Det var ju en poppig discokula hon hade att kliva ut ur. Varm och gosig var den också, av hennes minimala klädsel att döma. Låten var sådär vitrysk bomba-bomba som det ofta ställer upp med.
Moldavien - Eva Rydberg på LSD! Vilken frisyr! Bra framträdande där med klänningen och blixtrarna, men låten i sig var en axelryckning.
Irland - hrmmmm.... mer tribaltrummisar åt folket! Nej men det här gillade jag (och inte bara för tribaltrummisarna). Svängigt och poppigt, det är min favorit hittills.
Cypern - nejmen gäsp vilken trist låt. Ursnygg sångerska men det hjälpte inte.
Belgien - Tobey Maquire och Javier Bardems love child sjunger en låt som lätt sätter sig, men det är ändå något som saknas. Han hade liksom inget oumpf. Han får ta och spotta upp sig till finalen.
Serbien - det verkade som det här var en låt med någon slags handling, men det var ju rätt omöjligt att begripa i alla fall för mig. Godishalsbands Spice, Gräddtårte Spice och Nyckelpige Spice gjorde säkert sitt bästa men jag satt mest och var fascinerad över deras abnormt stora fötter! Det kanske var en dragshowgrupp? Inte vet jag, dåligt var det hursomhelst.
 
Resultatet var inte mycket att gnälla över, jag fick med de jag ville och resten spelade mindre roll. En bra kväll!
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0