frodis

Idag såg jag senaste Bond-filmen och tja, den höll väl inte riktigt måttet får jag lov att säga. Det är liksom inte Bond längre. Det som alltid varit signifikativt för Bond är i mina ögon brudarna (med skojiga namn oftast), humorn, prylarna och skurkarna, och väldigt mycket av det har skalats bort. Bond är inte rolig längre, han ler aldrig, han är ju fan knappt sexistisk längre! Inte en enda häftig pryl var det i nya filmen. Nu är det bara ren action där det fläskas på något kopiöst med skakig kamera och snabba klipp. Jag hann ju knappt se vad som hände, det gick så fort. Inte ens musiken är som den ska, senaste Bond-låten är nog den sämsta någonsin. Med risk för att låta hemskt gammal - det var faktiskt bättre förr!






Alla prioriterar vi olika vad som är viktiga tillbehör till filmen.
I Frodis bio-survival kit: Cola, mjölkchokladrulle, popcorn.
I K's bio-survival kit: paraply, Alvedon, öronproppar.
Hahaha.

Enjoy och ha en trevlig helg!

Veckans one hit wonder från 80-talet blir den danska duon Laban som hade en hit 1986 med "Love in Siberia". Videon är verkligen under all kritik, inte ens en 80-talsnörd som jag tycker det är fräckt med vit kostym och cerise fluga. Eller kostym, det kanske är frack han har? Med sånt där midjebälte. Hursom, fult som stryk är det och hockeyfrillan och tangomuschen gör inte saken bättre. Men låten gillar jag fortfarande.

 

Hahaha, det är så härligt med såna blygsamma personer som Björn Ranelid! Själv tycker jag att jag borde tjäna lika mycket som... ja i alla fall som min chef eftersom... jag är.. jag. Jajamän! Det finns ingen som mig, jag är outbytbar på jobbet, ingen kan skratta så högt som jag och ingen kan hissa upp ögonbrynen så högt som jag. Till skillnad från den där Ljungberg som vem som helst kan ersätta. Öööhh...

Haha, min favoritannonsör Mats Persson verkar inte ha det lätt. Nu ska dottern krångla med möblemanget.

På två månader har vi lyckats avverka inte mindre än FYRA telefoner hemma. Jag säger vi, för vi är två stycken som deltagit i förödelsen. Det började med att partyvalpen åt sönder min mobil och jag fick köpa en ny. Det stod inte på så tappade jag den i golvet så den tvärdog. Kvittot hade jag helt otippat slarvat bort så jag fick vackert köpa en ny igen. *suck* Onödiga kostnader är ju så skoj. Men nu fick jag i alla fall en som inte låter som ett rymdskepp när man får sms så det var ett uppköp *försöker tänka positivt* I söndags när jag var på jobbet måste det ringt någon på hemtelefonen för partyvalpen hade visst svarat... Tror det var en telefonförsäljare för partyvalpen hade blivit förbannad och bitit av sladden till luren! För att vara på den säkra sidan åt hon sönder luren och bet av sladden till nummerpresentatören också. Inga halvmesyrer här inte! Igår lyckades jag rota fram en telefon som stod gömd i ett hörne. Satte i jacket, gick ut med storhunden i en halvtimma och när vi kommer hem så, hahaha, har partyvalpen bitit av den lursladden med! Hon är ju helt galen.. Fyra telefoner, snacka om omsättning.

Den här går på repeat här hemma - Winter rose med Firefox AK feat. Tiger Lou

Veckans tema för fredagsmusiken i Frodisbloggen är skämslåtar.

Vi går ut starkt med Västeråsduon So What som hade en hit 1989 med "I was lucky". Alltså, håll i hatten för nu blir det tunggung! Spana in höftvickningarna! Och vad gör han med armarna?? *asg* Och vilken inleeeevelse han sjunger med. Notera även synthkillens tidsenliga tubisar-och-loafers-till-lite-för-korta-jeans-kombination. En väldigt påkostad video detta dessutom. Men det är en svängig låt! *skäms*



Nästa video går inte av för hackor den heller. 1990 skramlade man ihop en halv skolklass dalkullor och bildade bandet Troll som fick en hit med "Jimmy Dean". Och här snålades det inte med färg inte! Herregudrun, det är så grälligt och permanentat och spralligt och helfestligt och over the top alltihop att man behöver både valium och solbrillor när man kollar. Men det VAR ju så folk såg ut på den tiden! Samtliga bandmedlemmar skulle passa i mina skolkataloger från gymnasiet. Hua! Men det är en svängig låt.. *skäms ännu mer*



Och apropå färg så kommer här en supertuff grafitivideo! F d MTV-presentatören Paul King med hans band King och "Love and pride" från typ 1984. Check out de vesslehemska kidsen som kravlar fram och dansar breakdance! *asg* Det skämmiga här är inte låten, den är väl inte så megasvängig, utan det faktum att jag tycker Paul King är SKITsnygg i den här videon. Ja okej, tubisarna (med ränder och allt!) och den gräshoppsgröna kostymen med korta ben lämnar väl en del att önska, men det kan jag med lätthet bortse från då jag tycker han är megayummy i övrigt. *skäms, men bara pyttelite*
 

Provade lite nya tassemarker i skogen och resultatet blev ungefär som väntat. Partyvalpen och jag gick vilse. Storhunden och jag hamnade i ett kärr. Båda hundarna lyckades sticka huvudet i varsin myrstack. Häpp!

I morse fick jag hjälpa den nye brevbäraren att hitta rätt. Vi stod vid nummer 8 på gatan och han skulle till nummer 12.. På samma gata.. Vet inte om jag tyckte det kändes så vidare värst betryggande faktiskt.

Pratade med Malin och tyckte att hon skulle hänga med mig till Arvika i sommar. Jag spelade på rara Malins omtänksamhet och sa "annars kommer jag sitta där helt ensam och rädd och nervös". Malin trodde inte det skulle vara någon fara. Eller rättare sagt, Malin himlade med ögonen och utbrast "Ah mäh! Fet chans hörru! Du kommer vara omringad av en massa synthkillar". Malin har uppenbarligen höga tankar om min sociala kompetens :)

Det har varit några riktigt fina höstdagar nu med strålande sol och världens bästa hundar har givetvis varit ute i skogen.



Rara lilla partyvalpen klättrar i berg med vänsterörat käckt på svaj



Stora hund traskar sin egen väg, som vanligt

Jajamän, det är fredag igen! Och eftersom jag är ledig blir det partajmusik i Frodisbloggen. Närmare bestämt gymnasiedisco, tjoho!

På med smiley-mönstrad bandana och rocka loss till lite acid house



Uno, dos, uno, dos, tres, quattro!

Av en ren tillfällighet hittade jag den underbara serien Mot alla vindar på dvd-box för bara 199 spänn! Snacka om fynd, jag beställde den givetvis. Om jag behåller den själv eller ger den till morsan i julklapp återstår att se. Helt klart en av världens bästa tv-serier, med en underbar signaturmelodi. Jag var helt galen i den låten när jag var liten, jag fick singeln och tog ut melodin på min blockflöjt. Jag blir nästan tårögd av den för jag minns hur jäkla bra jag tyckte serien var. Death or libertyyyyyy!  

Six ribbons med Jon English som även spelade huvudrollen i serien.



By the way så bara älskar jag Youtube :)

Jag äter inte fisk och när jag såg det här blev jag inte sugen på att börja göra det heller. Eeeww... Korean penis fish, nej tack.

Mats Persson måste vara Blockets roligaste annonsör. Först skulle han sälja en säng och det verkar ju gått vägen. Sen var det visst soffan som skulle ut. Jag kan ju inte göra annat än hoppas att hans fru snart ska möblera om igen så vi får läsa fler annonser av Mats.

Yeeeeey! Jag fick biljett till Arvikafestivalen och kommer m a o se Depeche i sommar! *jippar* Lite trassel blev det eftersom jag som vanligt blev osams med cp-datorn och följaktligen väldigt stressad. Många fula hördes, men nu har jag fått min biljett i alla fall. En tredagarsbiljett blev det, inklusive camping! *asg* Vad jag nu ska med det till, jag hade tänkt att bara se Depeche. Men så fick jag veta att Jenny också fått biljett, yeeeey igen! Det var svinskoj, alla Depeche-konserter jag sett utom en har jag sett med henne, det är lite tradition att hon och jag åker tillsammans på konsert. Fan vad kul det ska bli! *fjortislycklig* Ojojoj, det här kommer bli mycket intressant. Morsan höll på att garva ihjäl sig när jag sa att jag tänkte åka på festival på gamla dar. Okej, det är klart man kan åka på festival även när man passerat 35, men just Arvika känns lite fjortis faktiskt. Aja, jag får väl göra mig poppis bland kidsen genom att berätta gamla anekdoter och bjuda på monsterdrinkar! Jag var ju faktiskt på den allra första Arvikafestivalen 1992 och såg bland andra S.P.O.C.K, Poupée Fabrikk och givetvis Tunagossarna Telegraph *flinar hejdlöst*. Haha, kul ska det bli i alla fall!

Jamen vafan, det gick ju riktigt bra det där! Det är då sällan man är så nöjd med 0-0. Elisabeth och jag var på O'Learys i god tid så vi hann äta innan avspark. Det var ju en jäkla tur det, så dramatiskt och fartfyllt som matchen började så hade vi väl stuckit ut ögonen både på oss själva och på folk runtikring med besticken. Under maten fick vi dessutom se när Rio Ferdinand gjorde mål för England vilket givetvis var en extra trevlig bonus. Dessvärre hade vi fått ett bord längst in i hörnet, VÄLDIGT nära ena storbilds-tv:n, nästan under den, vilket gjorde att jag höll på att få nackspärr. I pausvilan fick jag vila nacken lite och då satt vi och tittade på folk och trendspanade. Det vi kom fram till är: 1. knäppkofta är tydligen mode på karlar över 30. 2. är man under 20 är det fortfarande hängbrallor som gäller. Man behöver heller inte skämmas om man kombinerar vita jeans med vita myggjagare. Ja, om man inte har något emot att bli fnissad åt i smyg av mig och Bettanblå vill säga.. 3. hair extensions behöver inte se naturligt ut, det gör inget om själva fastklämningsgrejerna syns på 10 meters avstånd. Ja, om man inte har något emot att bli uttittad i smyg av mig och Bettanblå vill säga..
Under matchen var vi lite skadeglada åt Ronaldo som var en riktig grinolle. Men sen när matchen var slut så tog Elisabeth honom till nåder igen eftersom han inte gjort något mål, och under intervjun såg jag allt att hon satt och tindrade lite med ögonen :)  Sen var vi fullproppade med mat och öl och fotbollsprat så då blev det hemfärd. En mycket trevlig kväll! Nu ska jag spana på Gary Oldman i parti och minut, State of grace på Kanal 6 och Bram Stoker's Dracula på SVT2.

Så är det fotbollsdags igen.. Elisabeth och jag ska på sportpub och se matchen, samtidigt som vi ska äta hamburgare och knäcka en pilsner eller två. Hamburgarna och ölen känns som det man kan ha några förväntningar på den här gången, jag har redan tagit ut förlusten i förskott och tror att det blir en skitmatch. För Elisabeths skull kan man väl hoppas att Ronaldo är duktig och är med i tv mycket. Själv hade jag ju helst tittat på Allbäck och Shaaban men det känns väl inte riktigt som en rimlig förhoppning.

Happ, så var det fredag igen. Eftersom jag jobbar i kväll blir det inga partylåtar i Frodisbloggen idag, men givetvis blir det lite bra musik!

Vi börjar med ett av världens bästa band - Erasure. Den här videon är ju lite sorglig faktiskt. Vince Clarke möter H.C Andersen.



Sen ett av Sveriges bästa band - Tiger Lou



Och så min fäbless - one-hit-wonders från 80-talet! Idag blir det Mandy Smith med sin enda hit. 1987 var året och dom axelvaddarna är inte att leka med! Resårskärpet lovar jag att jag tyckte var skitsnyggt. Erika hade ett resårskärp som var modell asbrett och dessutom med ett... guldankare på.. *rodnar* Det lånade jag när vi skulle på gårdsdisco och jag tyckte det var döfint då. Det tycker jag inte nu...

Yey, idag hämtade jag ut mina nya kängor som jag med viss vånda skickade efter för ett tag sedan. Vånda för att de egentligen var lite dyra, men jag tyckte de var så sjukt snygga att jag var tvungen. Liite för stora var de men det går bra. Med tanke på hur mycket jag använde mina förra Martens i ALLA väder (allt från snöstorm till tågluff till Korfu) så lär de vara värda varenda krona. Nu ska jag spatsera runt och vifta med fötterna och utsbrista "New shoes!" som Leo i Twin Peaks så ofta jag törs utan att blir idiotförklarad.

Oh... my... God! Jag vet ju var jag ska vara den 3 juli. Detta får man ju bara inte missa. Jag har inte varit på Arvikafestivalen på... 16 år. Egentligen är jag inte mycket för festival, jag är för bekväm av mig, men hey - även jag kan göra undantag. Jag ser redan fram emot att äta grillspett och dricka grogg ur pet-flaska och hångla upp en massa synthgossar.

Håhå, igår var det baluns. Jag fick inte tag på någon taxi utan promenerade i idiottempo till förfesten, medan jag intog flytande färdkost. Väl framme var jag helt slut och höll på att få hjärtsnörp. Ringde Kristoffer som kom nerstudsande för trapporna och släppte in mig. Han såg inte klok ut, han gick hjulbent på något vis. Jag frågade varför han gick som John Wayne men fick veta att det var Charles Bronson han härmade. Där ser man. Sen var det partaj och jag var sidekick-dj och spelade en massa bra musik. Efter en stund kom Kristoffer tassandes och frågade om jag visste vem av tjejerna på festen som var Klara. Erik hade gett honom en öl som tydligen var från denna Klara, Klara tyckte att Kristoffer behövde den. Jag hade ingen aning, jag kände inte någon på festen. Vi smög runt i bästa Sherlock Holmes-stil och tjyvlyssnade och försökte inleda konversationer och presentera oss för att lura ut vem av gästerna som var Klara. Det visade sig att det hela var en felhörning, Erik hade sagt att Kristoffer skulle ta en öl till innan vi gick till Klaras *asg* Bara att ta av Sherlock-mössan då!
Sen begav vi oss till Klaras där jag inte varit på säkert tio år. Det var 18-årsgräns... Jag stötte på patrull redan vid entrén och höll inte på att komma in för att jag inte hade något leg. Tänker inte redovisa exakt hur det låg till, jag tycker det låter trevligast att lägga fram det som att personalen inte trodde jag var 18 :) K och jag kände oss gamla som två dinosaurier bland alla klubbkidsen och att vi gick armkrok bidrog en hel del till pensionärskänslan. Precis när vi kom in spelade de Om du vill bli min fru med Drängarna och då höll jag på att smälla av. Tur att jag hade min PRO-vän att stödja mig mot. Sen hamnade jag nästan i slagsmål med en idiotkille som insinuerade att jag snortat kola! Jävla ströhatt, knappt torr bakom öronen var han. *arg* Men efter den incidenten var det lugnt, vi dansade och fånade oss och hånade våra medmänniskor - precis som vanligt m a o. Så idag mår man som man förtjänar!

Dagens tv-tips: Boogie nights på SVT1 klockan ett i natt. Missa inte!

Aaah, fredag och ledig helg - då blir det gladmusik i Frodisbloggen. Synthpop is the shit, det finns inget bättre.



Nasa - ett mycket underskattat band om ni frågar mig.



Megacred till den som känner igen tjejen som sjunger.

Och så en liten förvarning inför kvällen *flin*


Det ska visst bli någon form av baluns i afton, vi får väl se hur det går.

Mogen konversation på radiotidningen igår:
- Jag ringer när jag är på inkommande, den där adressen lär jag glömt bort efter ett par cider.
- Okej, jag droppar väl in runt 20 eller nåt.
- Jomen jag kommer typ vid niotiden, det blir lagom. Men vad jobbigt, bara en massa folk jag inte känner. Och jag som alltid blir så jävla full. 
- Jamen det kommer jag också bli! Men vafan, några girafföl och sen dansa.
-  Ja! Jamen det kör vi på! Skitfulla och sen dansa.
- Ja, så gör vi! Det blir asbra.

Hehe, jomen det blir nog skitbra..

Telefonförsäljare verkar vara ett släkte för sig (jadå, jag generaliserar grovt här och utan att skämmas). Jag är ju så snäll att jag svarar i telefon när det ringer, det kan ju vara mamma. Idag ringde det en värmlänning som tyckte att han kunde fika samtidigt som han pratade med mig.

- Hej. *smask* Jag heter X och ringer från Motorlotten.
- Huh? Okej.
- Vad skulle du göra om du vann en miljon? *smask*
- Eh, ja typ köpa en massa saker. *stressar*
- *smask* *svälj* Det blir en massa grejer det. *smask*
- Jo...
*lång utläggning om ett lotteri, blandat med smaskande*
- Så vad säger du, ska vi slå till på en lott? *smask*
- Men alltså, brukar du sitta och äta när du ringer runt och pratar med folk??
- Nä faktiskt inte, ursäkta. *SVÄLJ* (här ser jag framför mig hur han liksom såg ut som Karl-Bertil Jonsson när han måste svälja en massa nötter när Tyko frågar om han vet något om faster Märtas porslinstallrik)
Det hela slutade i alla fall med att jag köpte en lott, trots att det verkligen bar mig emot. Men för en miljon kan jag rucka på mina principer att inte köpa något av en telefonförsäljare.

Eller klåparen som ringde precis när jag skulle in i duschen och hade lite bråttom.
- Jag heter X och ringer från företaget Y.
- Mmm, men jag är verkligen inte intresserad.
- *skitsur* Hur kan du veta det, jag har ju inte sagt vad jag erbjuder!
- Men du.. Tänker du ge mig en miljon kronor?
- Va? Nää...
- Tänker du ge mig en ny bil?
- Nej men..
- Jag står liksom näck här i hallen och ska duscha och sen till jobbet, är det en date med Dave Gahan du erbjuder?
- Va? 
- Nämen precis, alltså är jag inte intresserad. 

Ibland överväger jag att NIX-a mig, men samtidigt kan det vara lite skoj att jävlas med dom som ringer också *flin*