frodis

Jag är inne i en riktig trött-period nu. Jag är sååå trööööött och seg så det är inte sant. Måste ta mig i kragen och äta lite bättre och sova lite mer. Det liksom inte rimligt att vara totalt slut två dagar efter en konsert. En konsert där jag inte var på någon förfest, inte någon efterfest, och bara drack läsk och vatten under tiden.

 

Hursom, tröttheten åsido så var det en kul kväll i lördags! Jag åkte upp till Jenny, som fixat mat. Bara att sätta sig vid dukat bord och mumsa grillat. Jättelyxigt! Se stack vi in till Tele2. Jag trodde alla Stockholmare tog tunnelbanan men Jenny visste var man kunde parkera en bit från arenan, så vi tog bilen. Såhär i efterhand var det smart för det var ett bra ställe hon ställt sig på där det bara var att köra iväg när det var klart och vi slapp trängsel och köer. Det var inga köer alls när vi kom dit heller, det var bara att knata in. Vi var där kanske en timma innan det skulle börja och det var bra glest på läktaren då. Två minuter före utsatt tid började Erasure! Alltså, dom är ju inget förband, dom ska ha en egen konsert! Men men, vi fick vara glada för det lilla. Förutom "Love you to the sky" körde dom bara låtar från 80- och 90-talet (väldigt tidigt 90-tal, "Chorus" och "Love to hate you") och det var såklart jättebra! Inte en enda lugn låt, bara upptempo hela tiden och vi dansade såklart järnet. 11 låtar, ca 45 minuter, höll dom på och det är ju för liiiite! Men återigen - man får vara glad för det lilla, och det var asbra.

 

Sen fick vi vänta kanske en halvtimma eller så innan Robbie Williams började. Jag har sett honom en gång tidigare, på Ullevi för 4 år sedan, men för Jenny var det premiär. Det blev en riktig rivstart med "The heavy entertainment show" följt av "Let me entertain you", och publiken var verkligen med på noterna. Det var en sprakande show med dansare, orkester, effekter, konfetti och allt möjligt. Mitt i allt dök Robbies pappa upp på scenen och så körde dom den gamla dängan "Sweet Caroline" tillsammans! Ja jisses, det såg vi verkligen inte komma! Det var väldigt många låtar jag kände igen, så han kan inte ha kört så mycket nytt för det materialet är jag inte vidare inlyssnad på. Som en liten hyllning till George Michael körde han "Freedom" och som avslutning blev det Frank Sinatras "My way". En salig blandning får man säga. Robbie Williams är en riktig entertainer och det var fullt ös. Kul! 

 

Sen var det bara att sätta sig i bilen och åka hela vägen hem. Lite segt men det gick bra. Men igår var jag totalt sänkt, som om jag varit på värsta röjarskivan. Huvudvärk och trött och konstant hungrig. Medelålder, om man så vill, hrmmmm...

 

 

Hips vips var man tillbaka i vardagen och hips vips så har jag redan jobbat två veckor. Det är väldigt lugnt på jobbet och vi är halv styrka så det känns som vi knappt träffas alls på dagarna. Det var ju en massa saker jag skulle göra på semestern, men det blev liksom inte av. Jag skulle laga mobilen eftersom jag spräckt skärmen - det har jag inte gjort, och just nu har jag inte råd att göra det heller. Mamma skulle komma hit och kolla på Open Art - det sket vi i eftersom jag tittat lite grann och inte tyckt att det var vidare bra. Jag skulle försöka ta mig ut till Husmor och rida - har inte hänt än, jag har inte ens pratat med henne. Ebba och jag skulle åka till den där labyrinten - det har vi inte gjort. Men vad tusan, på semestern ska man ta det lugnt och inte jaga runt med en massa måste. Igår var vi i alla fall på Titanic-utställningen! Det kan har varit typ årets varmaste förmiddag - då gick vi inomhus... Lätt värt det dock, för det var jätteintressant! En massa foton, montrar med saker, modeller, och så fick man en audioguide som tog en genom hela utställningen och hela Titanics historia. Imponerande och superbra, rekommenderas!

 

 

 

 

Det blev en riktig urladdning i fredags, på alla sätt. Jag och Elisabeth var i Brunnsparken långt innan de öppnade, och vi var ju inte själva. Vi köpte lite picnic och satt och snackade i solen ett par timmar innan vi blev insläppta. Vi stod långt fram i kön vilket var skönt för herregud vad folk det var! 

 

Först var det nån kille som var nästan som ett förband, Erik nånting hette han. Har aldrig hört talas om honom, han rappade och det är ju inte riktigt min kopp av te om man säger. Men sen kom Håååkan!!

 

 

 

Jättekul eftermiddag/kväll i hemmahooden igår! Morsan hade informerat mig om att det skulle vara något gratisevenemang som hette "Picnic i Parken" i Stadsparken och att Jakob "den där killen som du lyssnade så mycket på" Hellman skulle spela. Får ju inte missas! För maximal effektivitet styrde jag upp en date med Magnus innan, så fick jag träffa honom och dessutom leverera bajsande Darth Vader till sin nya ägare. Skickade även med en infolapp med förklaring på flera språk om vad tusan det var för något (hallå, El cacaner, vet inte alla att det är den mest katalanska av souvenirer?), ifall det eventuellt skulle dyka upp en fråga i det luxemburgska hemmet :) Vi träffades vid vår gamla högstadieskola och smög runt och kikade in i fönstren, och sen tog vi en promenad och snackade skit innan han var tvungen att hasta vidare. Jättekul att ses, och vi var väl ganska eniga om att det inte behövde gå fem år mellan tillfällena.

 

Sen stack jag in till stan och stadsparken, där jag i väntan på Annelie lyckades lokalisera Jessica och Lotta och hejade på dom. Sen dök Annelie upp och vi gick och satte oss längst fram såklart och väntade på Jakob. Det var asmycket folk i parken, folk hade gått man ur huse och släpat med sig filtat och campingstolar och allt möjligt. När vi satt där upptäckte jag att Majsans man satt snett bakom oss. Jag har ju vad jag vet aldrig träffat honom utan känner bara igen honom från bilder på typ Instagram och FB, men jag höll lite span ifall Majsan skulle dyka upp och det gjorde hon. "Åsa är också här" sa hon, och pekade, och så fick jag träffa Åsa också. Sen susade Mats förbi, men han hade bråttom så vi hann bara vinka åt varandra. Men sjukt kul att få se så många gamla bekanta!

 

Well, sen höll vi på att få en ny bekant också, en vilt främmande kvinna som satte sig bredvid oss och var så oerhört kontaktsökande att jag knappt vågade titta åt hennes håll. "Är det här en ny låt?" frågade hon när Jakob körde "Tåg" - som ju bara är 28 år! *dåndimpar* Hursom, Jakob var precis lika flummig och trulig och gullig som 1989. Han spelade en hel del nytt (eller i alla fall sånt som inte getts ut på skiva vad jag vet) och givetvis även gammalt. Vi fick höra "Du är allt jag vill ha", "Vackert väder", "Tåg", "Hon har ett sätt" och såklart "Vara vänner".

 

Förra veckan bara susade iväg, precis som det gör när man har semester. Vad har jag gjort då? Well, inte mycket. Precis som det ska vara när man har semester!

 

Hunden har fått bada lite, och det var poppis.