frodis

Sista deltävlingen i Melodifestivalen blandade hejvilt. Jag höll på Lisa Miskovsky och Danny och det gick ju vägen. Dannys låt var bäst i statfältet även om jag inte blev så blown away som jag av någon anledning väntat mig. Den lät som en blandning av lite allt möjligt, i början som David Guettas "Without you" och i refrängen som den där fucking-special-låten med Pink. Men som sagt, bäst i kväll. Det var nån ohyggligt påfrestande Håkan-wannabe med också. Asså excuse me, men det finns bara en Håååkan och så ska det förbli! Bleka härmapor göre sig icke besvär, därmed basta. Charlotte Perelli hade piffat upp sin vinnarlåt från 2008 med ett Abba-piano. I övrigt var det samma låt. Och vad var det som var så exklusivt med hennes nummer?  Det kostade ju sååå mycket så det skulle minsann inte gååå att göra om det i Andra Chansen för då sprack budgeten. VAD exakt kostade så mycket? Hade de stoppat sedelbuntar i bh'n? Men fine, är det så himla dyrt så ska du väl slippa göra om det numret då, tack och hej. Sen, hahahahaha, kom då gamlingarna Lotta och Christer.... Jag har ju aldrig gillat Christer Sjögren men efter hans katastrofala "I love Europe" så är det helt kört. Bara jag ser karln börjar jag skratta okontrollerat. Det skulle inte hjälpa om han så anlitade Vince Clarke eller Morrissey som låtskrivare, jag skulle bara skratta ändå. Låten i kväll kändes väldigt välbekant, var inte refrängen stulen rakt av från typ Janis Joplin? Vad var det mer med för några.. Ja, ett gäng "hårdrockare" som hade den dåliga smaken att klämma in ett z i bandnamnet. Ett hårdrocks-dansband alltså?  Suck.. Jag är ju synthare men jag gillar även en del rock som Rammstein, Kiss, Metallica, Guns'nRoses etc, så det är inte så att jag är motståndare till hårdrock i största allmänhet. Men "hårdrocken" som är med i Mello är ju bortom all räddning. Astöntig och lätt efterbliven.

Mitt stalltips från första deltävlingen står kvar - Loreen är bäst och ska vinna. Tror dock att hon kommer få det tufft mot Danny.

Den där juniorprinsessan var på tok för snabb att titta fram, en vecka till hade hon gott och väl kunnat vänta. Pär och jag höll på att utarbeta ett avancerat vadslagningssystem på jobbet men nu hann vi ju inte klart! Det fick bli en hastig vadslagning om namnet i stället, där vi fick skynda som fan eftersom det skulle tillkännagivas redan dagen efter. 20 spänn var insatsen för den som var med, the winner takes it all.

Well... Ingen vinnare där.. Men tänk om Erik vunnit med Eulalia! Där snackar vi högoddsare. Jag tyckte jag tänkte lite utanför boxen men inte tillräckligt tydligen. Hursom, vi kammade noll. Zip zero nada. Lite trist, men jag fann snabbt på råd. Om ingen vann skulle vi köpa fredagsmys för pengarna! Och helvete vad mycket fredagsmys jag fick. Det blev chips, Polly, Dumle, Gott&Blandat, M&M, turkisk peppar och muffins. Det var lite plåster på såren för att Vickan och Daniel snuvade oss på att kamma hem storkovan. Av reaktionerna från de övriga tror jag att jag får fortsatt förtroende att vara betting manager. Pär myste runt med munnen full av grillchips och sa "Bra initiativ Sara, mycket bra!", haha.

I egenskap av jobbets bookmaker har jag redan hittat nästa evenemang att betta på - Melodifestivalen. Sen är det ju Eurovision, fotbolls-EM och OS. Oscarsgalan är ju nu på söndag, men jag tror inte de andra är så intresserade. Desto större anledning för mig att sälja in den idén, då jag kanske har chans att vinna.

 

Häromdagen råkade jag i luven på en telefonförsäljare. Jag tycker dom är jobbiga, men de flesta går det ju att säga nej till vilket jag brukar göra, trevligt men bestämt. Två sorter är dock jobbigare än de andra - bredbandssäljare och pensionsmänniskor. Det här var den sistnämnda. I stället för att bara säga tack men nej tack och lägga på luren så började jag diskutera och invända och ifrågasätta. Ajajaj, inte bra. Killen blev arg och pratade hööögre och hööögre, jag blev arg och pratade ÄNNU högre och sa åt honom att sluta skrika åt mig, han blev ännu argare och pratade ännu högre och så var hela cirkusen igång. Till slut insåg jag att fan, nu är mina finurliga idéer slut, så då var jag tvungen att improvisera ihop en slutkläm på samtalet. Här duger det inte med att bara bli arg och slänga på luren helt ocivliserat och låta min antagonist avgå med någon slags seger, nejnej. Jag, hahaha, blev tvärtyst i två sekunder, sen lät jag jätteledsen som om jag höll på att börja gråta och så sa jag att jag inte tyckte det var trevligt att prata med honom eftersom han skrek så åt mig och så tjöt jag ett hejdå och så la jag på. Jag vet inte om jag ska vara nöjd med att jag fick sista, dramaatiska, ordet eller om jag ska bli trött på mig själv som är så barnslig och startar värsta ordkriget med en jävla telefonförsäljare.

Samma kväll bjöd Erik på tårta på jobbet eftersom han fyllde år. Av olika anledningar som jag inte ska gå in på här så bestämdes det att det inte skulle bli minsta tårtbit kvar till dagen efter, allt skulle ätas upp på kvällen. Nemas problemas tänkte jag, vi är ju så många, så jag deklamerade högtidligt "jag ger dig mitt ord på att det inte ska finnas något kvar när jag går hem i natt". Tyvärr hade jag inte tänkt på vilka jag jobbade med. Med en person som inte äter grädde, en gbp-operererad och en diabetiker så minskar ju antalet potentiella tårtätare drastiskt. Dessutom var Kristoffer ledig, han är ju annars väldigt pålitlig när det gäller att äta. Desto mer för oss andra att göra och jag utsågs raskt till teamleader och ansvarig för att tårtan åts upp. Alltså herregud vad jag åt... Till slut höll jag på att spy, men hade jag gett mitt ord så hade jag! Allra sista biten trugade jag på Katinka, annars hade jag nog fått en hjärtinfarkt. Sjukt moget.... Som pricken över i tog jag kort på det tomma tårtfatet och skickade mms till Erik. "Känn stolthet över ett väl förrättat verk" fick jag till svar. Haha.

I söndags var jag på årsmöte och blev avtackad efter lång och trogen tjänst som sekreterare. Agneta hade tagit fasta på att jag fyller jämnt i år när hon ordnade present. Haha, hon hade länsat hela jävla Apoteket på anti-age-grejer! Det var tuber och burkar till förbannelse, av alla möjliga modeller och märken. Ett par skitfula läsglasögon skickade hon också med, och en illgrön jävla badmössa med en käck Apotek-slogan på, haha. Fick även såna där mellanrumsborstar man använder när man blivit gammal och drabbats av tandlossning, och ett häfte om hur man handskas med artros och portvinstå och diverse andra ålderskrämpor. Jag skrattade så jag grinade, det var en present jag själv hade kunnat hitta på.



Haha alltså VET ni hur mycket antirynkkräm man får plats med i en sån här stort kartong? En jävla massa kan jag tala om.



Men jag fick lite annat också, som 1,5 liter Pepsi Max och diverse pryttlar att ha med när Ciss och jag åker till Egypten. Hink, spade, solkräm och kondomer *asg*  

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga... Jag visste väl att det gått lite för bra i Mellon hittills, någon gång måste bakslaget komma. Det kom i kväll, och det med besked... Har folk blivit helt jävla galna?? Björn Ranelid? Seriöst? Björn jävla Ranelid?? Jag skrattade så jag grät åt det bidraget (att kalla det "låt" är väl att ta i). Vad var det för jävla text? Vad var det för arr? Som om en morotsfärgad megaprettoordbajsarförfattare samarbetat med nån som skriver tramsiga Zlatan-låtar som småbarn sjunger in. Men vänta nu, det var ju precis vad som hade hänt! *bryter ihop och dör av skratt* Vilken kombo! Alltså, det var ju sjukt kul och så, om det inte varit för den där lilla detaljen att folk uppenbarligen varit så packade att de tryckt på fel knappar när de ringde och röstade. Då fastnade skrattet i halsen.. Nåja, något pajasnummer måste man ju ha att skratta åt i finalen. 

Övriga gänget då? Well, det var lite blandat. De falsksjungande spolingarna i Youngblood fick hålla tillgodo med det som måste varit första utkastet till "Manboy". Det hjälpte inte att de stod och viftade med varsin OS-fackla. EMD-Mattias kombinerade moderna hammerpants med dessa satans jävla vita gympadojor. Sluuuta! Andreas Johnsons låt var ju svängig. Kan bero på att det var en stöld, i gammal god ordning. Den här gången hade han stulat från Suede. Lär dig skriva egna låtar nån gång! *hötter med näven* Jag gillade Carolina Wallin Pérez, jag tyckte den var lite skön. Den kom typ näst sist... 

Och i pausen fick vi se en gycklargrupp sjunga Roger Pontare... *dör en smula* Nej det här var verkligen ingen bra deltävling!

Deltävling 2 i Mellon var jämnare än ettan, men utan några riktiga höjdare. Jag gillar Ulrik Munther, jag tycker det är lite uppfriskande med en talang som får köra lite mer sitt eget race i stället för att vara med i Idol. Rösten höll väl inte hundra procent men det gjorde inte så mycket. Top Cats eller vad dom nu hette får pluspoäng för frisyrerna natgurligtvis (quelle surprise!), men låten vet jag inte vad jag tycker om. Rockabilly är lite som dansbandsmusik - allt låter exakt likadant. Jag väntade bara på att de skulle brista ut i Rihannas "Umbrella" som det där andra rockabillygänget som jag inte heller minns vad de heter. Jag trodde att Timoteij skulle gå till final men de kom tack och lov bara halvvägs. Pjuh! Jag köper inte att de spelar sin flöjt och sitt dragspel, jag tror inte på det helt enkelt. Sen är jag lite allergisk mot sån där popfolkmusik á lá Sarek. Det var nån brud som tydligen älskade 80-talet och tävlade med nån slags 80-talshyllning. Jomen eller hur! Alltså, vi hade verkligen inte neongula klänningar och cerisa jackor på 80-talet! Neonfärgerna var inte så överdriva. Tro mig, jag vet. Been there, done that, got the t-shirt (bokstavligt talat). Den andra låten som gick till final gjorde mig lite kluven den med. Det var ju en rätt svängig låt, den lät ju lite som Loreens låt, men framförandet? En Måns Möller-kopia som dansade breakdance i kostym och bautajympadojor?? Han sabbade ju alltihop, han var på tok för ocreddig och geekig för den låten. Tänk så bra det hade kunnat bli med typ Danny i stället. Aja, det gick väl an ändå.

Inga vredesutbrott, inget jag blev megaprovocerad av, favoriterna till final - bra där! Jag håller fortfarande fast vid att Loreen kan få vinna alltihopa. Nästa vecka får vi titta på Björn Ranelid! *dåndimpar en smula*

 

   

What? Var var mina 50 papp när jag ramlade ner för en trottoarkant? Så mycket sveda, värk och framför allt flera års hån som jag fått utstått. Invalid? Ja, jag stapplade ju runt och var halt hela jävla första semesterveckan. *surar* Nejdå, jag är inte missunsam... Bara lite... bitter liksom...

Tjo, så var Melodifestivalen igång igen! Om första deltävlingen var representativ för hela tjotaballongen så blir jag minst sagt bekymrad... Herreguuud så mycket bajs! Men nog brukar det vara så - låg standard på första omgången? Som sagt, annars är det illa... Hursom, det rivstartade ju med nån karaktär som tydligen heter Sean Banan. Jag är väl en gammal stofil men jag vet knappt vem det är. Och den som läst mina mello-inlägg tidigare år vet vad jag tycker om skämtlåtar. Mer än så ska jag nog inte säga, jag blir bara irriterad. Förra årets mest irriterande mygga, The Moniker, hade kammat till sig i år och den här gången varken skrek jag åt honom eller ville slå honom på käften. Låten var harmlös men förtjänade en bättre placering än jumbo. Sannerligen! Marie Serneholt hade tagit på sig sina finaste smurffärgade grandmapants och glömde byta om innan hon kravlade ner i glitteroverallen. Thorsten Flink måste verkligen söka hjälp för sitt Bergman-komplex som han haft i över 20 år vid det här laget. Jag kan inte ser karln alltså, uääääk. Och dessutom var han barfota! Dubbel-uääääk! Som nån jävla Ernst. Tanterna i Afro-Dite körde samma låt som de vann med för tio år sedan, får man göra så verkligen? Den enda skillnaden var att alla tre tydligen hade diskbråck eller var stelopererade så de knappt rörde på sig. Boring. Kvällens enda bra bidrag var genuint bra, det blev ren utklassning där. Heja Loreen! Jag har inte en susning om vilka som ska tävla i de andra omgångarna (förutom Björn Ranelid, men han kan väl knappast räknas?), men jag kan säga redan nu att jag inte har något emot att se Loreen som vinnare. Kom ihåg var ni läste det först (?)! 

Banansnubben och Thorsten till Andra Chansen - vilken tur att jag jobbar den kvällen, så slipper jag se dom en gång till. Jag räknar kallt med att de blir utslagna. Please, please, pretty please. 

  

Oscarsnomineringar och guldbaggevinnare blev det den här gången.

Apflickorna - alltså.. don't believe the hype... Larvigt hyllad av kritikerna, jag håller inte med. Grundtanken var bra, men den förvaltades inte till fullo. Sen var det nån helt irrelevant sidostory med en knepig lillasyrra. Det skulle väl vara provokatit kanske, int' vet jag. Nej, den här höll verkligen inte.
Midnatt i Paris - det råder inga som helst tvivel om vem som gjort den här filmen. Woody Allen verkar ha insett att han själv blivit för sina huvudroller så han gav den till Owen Wilson den här gången. Bra där, men det känns som han bara imiterar Allen. Lite knepigt. Men filmen var bra, med härliga miljöer. 
Happy end - Ann Petrén briljerar, Johan Wideberg är ett svin och faktiskt så är Gustaf Skarsgård rätt bra också. En hel del jämmer och elände, men välspelat.
Nawals hemlighet - en kvinna dör och hennes två barn får ta del av ett mycket märkligt testamente. Vad har deras mamma gjort egentligen? Vem var hon? Spännande och dramatiskt med oväntade vändningar.