frodis

Det är nödvändigtvis inte en bra idé att göra glass av godis. Det här är ett sådant exempel. Hyfsad glass men den stora KitKat-stången i mitten stör. Den blir helt enkelt inte bra i fryst format, seg och smaklös. Betyget blir därefter, en fyra.

Det här däremot var en mycket lyckad fusion! Kruxet med mint i glass är att det lätt blir tandkrämssmak på det hela. Det har man lyckats undvika här, det smakar bara gott. Mycket gott till och med! En åtta.

Är man gammal och pryd om man tycker den här skjortan är i minsta laget?

Igår spelade Royal Republic på Kåren. Det var ju då inte igår man var på Kåren, det kändes som att vara tillbaka på brottsplatsen :) En del var omgjort men det mesta såg ut ungefär som tidigare tycker jag nog. Först var det två andra band som spelade och då passade jag på att dricka öl. Sol-öl, det var ju inte heller igår! So 90's. Men sen kickade Royal igång och då var det fullt ös.



Jordens drag var det och jag lyckades spilla ut en surbruds öl. Seriöst, väljer man att stå bland hundra hoppande människor när Royal Republic spelar "Full steam spacemachine" så får man nästan räkna med det. Det var inte Kammarorkestern vi lyssnade på. Jag blev så jävla trött på hennes gnäll och tjat och sura uppsyn så jag gick och köpte en ny öl som jag tryckte i näven på henne och sen gick jag och ställde mig på ett annat ställe. Käring.

Adam Grahn är inte bara snygg, han är rena ståupp-komikern mellan varven. Sjukt charmig kille!

Dom andra gossarna är rätt rara dom med.

Skitbra konsert, men oförtjänt lite publik tycker jag. Idag har jag varit lomhörd på ena örat (efter att ha stått bredvid en högtalare) och nacken värker. Men hey, det var bara väntat. Och som jag brukar säga - det var det värt!

Igår stack Elisabeth och jag till E-tuna för att säga tack och adjö till The Ark. För att inte vara helt lost i hemmahooden hade jag kollat med mamma var konsertlokalen låg på ett ungefär (sjukt opoppigt att behöva göra det, men vafan..), och precis innan avfärd ringde jag för att få en lite mer utförlig vägbeskrivning. Nu var båda päronen involverade och det var ju som att konsultera Piff och Puff, jeeez. Pratar med pappa - då står mamma och sufflerar i bakgrunden. "Men får jag prata med morsan då" säger jag - då står pappa och sufflerar i bakgrunden. Bäst är när dom börjar surra med varandra och är helt oense. En har inget lokalsinne, en har lokalsinne men är typ världens sämsta på att förklara. Jaja, vi kom fram utan minsta mankemang och i god tid. Vi var lite hungriga men eftersom det blåste storm och regnade orkade vi inte leta efter något matställe utan chansade på att de skulle ha något ätbart inne på Lokomotivet. Det hade dom..



Den absolut mest patetiska pizzaslice jag sett i hela mitt liv. "Vad.. är det på..?" undrade Elisabeth. Jo det ska jag tala om! Lite tomatpuré, lite ost och några strimlor rödlök. That's it folks! 60 pix, som hittat.. Dessutom var den fisljummen och stenhård i ena kanten. Ocker! Rödvin serverades som synes i flashig plastmugg. Det kändes som vi var på festival. Nåja, nu var vi ju inte där för att äta gourmetmat utan för att titta på världens bästa Ola och hans eminenta poporkester!

Det är nog bara Ola Salo som kommer undan med att bära leopardmönstrad jumpsuit. Faktiskt.

En man med en gitarr - ibland är det allt man behöver!



Special appearence av Henric de la Cour från Yvonne, som körde lite duett med Ola under "It takes a fool to remain sane". Det var lite otippat! Och skoj, det var ju inte igår man såg honom liksom.



Naaaw, men nusse då.. <3

Sedvanlig allsång till "Calleth you, cometh I" avslutade konserten. Killen bakom mig hade missuppfattat konceptet allsång tror jag. Allsång är vad jag förstått att alla sjunger en och samma (förutbestämd) sång, inte att man brölar random toner helt efter eget huvud. Men han kanske var uppslukad av stämningen så jag förlåter honom!



Tack och hej, The Ark! Vi kommer sakna er!

Ciss hon kan hon! Hitta bling till mig alltså. Fick födelsedagspaket häromdagen, innehållande örhängen och halsband. Me like! Som vanligt hittar hon helt rätt grejer. Skönt att ha en personal shopper, själv är jag ju så dålig på att köpa just bling. *host harkel*



Och som vanligt invigdes grejerna på konsert, en tradition i det här huset. Mitt favvoarmband som jag fick för något år sedan (och som jag fortfarande får kommentarer om f ö) invigdes på Kent-konsert och halsbandet jag fick för ytterligare något år sedan har varit med på så mycket bus att hälften vore nog. Dom här grejerna fick invigas på The Ark-konsert och av de småfulla brudarna bakom mig att döma fick örhängena godkänt :)

God, chokladig glass. Inte mycket att orda om, en sexa.