Vecka 28 - när världen officiellt blev totalt galen
Herregud, vad är det som händer? Jag tyckte världen verkade vara på väg utför redan för ett bra tag sedan, och den här veckan gick den ju helt bananas. Vansinnesdåd i Nice, varpå Jesper Parnevik gick full retard och twittrade om Zara Larsson och sen skyllde på att frun gett honom en sömntablett, varpå hans barn också gick full retard och hatade på Zara. Donald Trumps spontana reaktion på vansinnesdådet - mer tortyr och återupptagande av skendränkningar! *stön* Vad hålls ni med?? Keep calm och lyssna på Hans Brun när han är på tv är allt jag har att säga. Sen hann man inte mer än hämta andan så blev det statskuppsförsök i Turkiet. Kaos och kalabalik och inställda charterresor - vilket givetvis på något sätt var Vingresors fel av reaktionerna på Facebook att döma. Folk. Man blir ju fan galen. Trist när semesestern blir förstörd, verkligen. Kanske något värre dock för människorna som BOR och lever i dessa oroshärdar.. Men visst, man blir ju sur när man går miste om sin all inclusive-öl, det blir man ju..
I lördags var det dock dags för lite roligheter här. Jag, Marion och Elisabeth var på Södra Vattentornet och såg Jasmine Kara. Det var Elisabeth som var sugen att gå, och eftersom jag aldrig vare sig varit på Södra Vattentornet eller sett Jasmine Kara och det dessutom vankades grillbuffé så hängde jag på. Maten var asbra! Minus dock för att det inte ingick någon efterrätt, men nog blev vi mätta och trinda allt. Innan konserten noterade vi att de baxade in en motorcykel som stod bredvid scenen. Den var svart och vit och med Jasmine Karas logga på tanken (eller vad det heter på en mc, inte vet jag). Vi blev nyfikna och undrade vad den fyllde för funktion. Kanske skulle hon åka därifrån på den? Nä. Den bara stod där. Och folk tog selfies med den! Med en motorcykel?! Det är ju inte som att det var Dennis Hoppers båge från "Easy rider". Vi fattade ingenting, helt bisarrt. Konserten var bra. Jag har ju aldrig hört Jasmine Kara så jag sladdade in på Spotify i typ onsdags och lyssnade lite. En otrolig pipa har hon, även om hennes personlighet inte alls är min stil. Hursom, det var trevligt i alla fall!
Den här veckan har även zombieapokalypsen drabbat oss i form av Pokemon Go. När jag skulle till Ebba i lördags morse åkte jag bakom någon som jag misstänker pokemonade i bilen. Hen körde 35 knyck på Hertig Karls Allé. Alltså, där har ju ingen kört saktare än 57 sedan bilen uppfanns... När vi cyklade upp på stan efter konserten i lördags kväll så vimlade det av folk som gick i sakta mak och stirrade på sina mobiler. Dom var överallt. Överallt! Det var bland det märkligaste jag sett. Total masspsykos. Visst, får det folk att röra på sig så är det väl bra, men som vanligt verkar det råda brist på sunt förnuft och folk vinglar ut i trafiken och knatar in på privat mark och har sig. Skärpning för fan.
Oerhört konstig vecka och jag hoppas världen kan läka lite i själen och bli lite mer normal snart. Väldigt snart.
EM-liggalistan
Jomen jag vet, finalen är i full gång och jag har inte publicerat liggalistan! Tant har varit lite trött i mössan idag kan man väl säga. Hursom, här är den nu!
1. Mats Hummels, Tyskland
Med så många lag och så många spelare kanske det är lite trist att toppa med en som varit med flera gånger, jag vet. Men det GÅR inte att inte ha honom som etta. Med skägg, utan skägg, arg, glad, fin frisyr, ful frisyr - han är lika stekhet oavsett. Plus duktig såklart!
2. Aaron Ramsey, Wales
Jag fattade först inte vem det var eftersom han hade blekt håret. Perfekt längd, gullig och asduktig.
3. Theodor Bjarnasson, Island
Mitt favoritlag! Theodors namne Birkir kanske var lite mer framträdande på planen, men här på listan premieras som bekant även andra kvaliteter.
4. Mario Gomez, Tyskland
Ytterligare en veteran, som tyvärr blev skadad.
5. Benedikt Höwedes, Tyskland
Stor och ståtlig och såg så ledsen ut efter semiförlusten att det gjorde lite ont i hjärtat.
6. Peter Pekarik, Slovakien
Helt ny bekantskap för mig. Kan ha listans finaste ögonfärg.
7. Olivier Giroud, Frankrike
Jag är inte helt förtjust i Oliviers nya stil med hipsterskägg, men Olivier är ju alltid Olivier och duktig har han dessutom varit.
8. Yannick Carrasco, Belgien
Klart man måste ha med en bad boy som ser lätt bindgalen ut!
9. Toby Alderweireld, Belgien
Från bad boy till den som ser snällast ut i det här sällskapet.
10. Ciro Immobile, Italien
Jag höll på att missa att han var med. Alltid lika kul med en fotbollsspelare som heter Immobile :)
Anmärkningsvärt att vare sig Spanien eller England fick med någon spelare. Så, nu börjar andra halvlek! Utan Ronaldo, hehehehe...
Premiär gånger tre
Igår var Elisabeth och jag i Stadsträdgården och såg Marit Bergman. Det var turnépremiär för Marit och Maritpremiär och Stadträdgårdspremiär för mig. Måste säga att Stadsträdgården var ett oerhört mysigt konsertställe!
Grönska och blomster överallt. Scenen var pytteliten och framför scenen var det uppställt rader med typ trädgårdsstolar. Vid sidan av kunde man även sitta i stolstolar. Vi haffade två såna och satte oss i närheten av ett stort träd. Det var ganska blåsigt och molnigt så jag tyckte vi kunde sitta nära trädet ifall vi behövde söka skydd undan regn. Det var garanterat första gången jag satt i en solstol och väntade på konsert!
Fågelbajset på kudden var ju ett pittoreskt inslag.. Fantastisk hållning fick man i de där stolarna, men i övrigt var det trivsamt!
Marit var jättebra! Jag hade väl önskat lite fler äldre låtar, men man kan ju inte alltid få som man vill och det är ju trots allt senaste skivan hon turnerar med. Men vi fick i alla fall höra både "This is the year" och "I will always be your soldier"! Av de nyare låtarna gillar jag nog "Dra åt helvete" och "Dansa mamma" bäst, men "Springer rakt mot ljuset" blev jag jättetagen av igår. Marit pratade lite om hur den låten kom till och då lyssnade jag ordentligt på texten och blev faktiskt så berörd att jag blev alldeles tårögd.
Precis som jag befarade började det regna mot slutet, så då ställde vi oss under trädet och sjöng och dansade där. Det regnade mer och mer och under sista låten (som ironiskt nog var "En sommardag på stranden"..) vräkte det ner. Folk flydde in under trädet men alla fick ju självklart inte plats där. Regnponchos och paraplyn togs fram och jag kunde snika lite skydd under Elisabeths paraply. Marit hoppade ner från scenen, ut till oss i ösregnet och dirigerade oss till lite allsång.
Resten av bandet hängde på. Det var gulligt tycker jag! Nog för att jag gillade Marit innan, men nu var det ju så man nästan blev lite kär.
Lagom när vi allsångat klart dök det upp en regnbåge på himlen. Tajming!
Vi stod inne i växthuset ett tag för att vänta ut regnet, och då träffade jag en gammal vikarie från förrförra jobbet. Jag tror inte jag överdriver när jag säger att jag inte träffat henne på närmare 10 år. Det var jättekul, jag hade nästan glömt hur rolig hon är. Vi skrattade och flamsade ett bra tag, sen hade regnet avtagit lite så då promenerad jag och Elisabeth till Makeriet. Där var det jättelite folk så vi kunde haffa en plats på deras uteserving bredvid en sån där infravärmestolpe så vi kunde låta våra dyngsura jackor hänga på tork.
Oerhört trivsam kväll!
