Nyår utan Bertil15, etta femma

Årets avslutades med middag och Bingolotto hos Ebba. Jag hade lovat att streaka runt Vivalla om jag vann en miljon, men tyvärr (?) slapp jag det. Vi började med att ha julklappsbyte och jag fick jättefina elefantsaker och en ljuslykta, tack! Sen åt vi middag så vi nästan sprack. Ebba fixade varmrätt och jag efterrätt. Baconlindad fläskytterfile med ört- och vitlöksfärskost i. Såååå gott, jag åt som en häst! Till efterrätt blev det vit chokladmousse med lakrits och hallon, och om jag får säga det själv så hade jag lyckats bra med den. 
 
Bingospelet blev minst sagt ett stressmoment. Jag hade köpt två lotter och Ebba tre. Jag har ju inte spelat Bingolotto på minst 20 år så jag var en smula ringrostig to say the least, Ebba hade spelat dagen före julafton och hade lite mer koll, men när det väl var dags satt vi där och letade och kryssade och skrek för det gick ju så fort! Herregud vilket tempo, hur fan hinner pensionärerna med? Mellan spelen var det minsann ingen brådska, då drogs det ut på tiden med de mest meningslösa inslagen och Lasse Stefanz-medley och allt möjligt skit som vi fick genomlida. Hursom, jag fick faktiskt bingo på första försöket! 250 spänn vann jag! Vinsten lär väl iofs ätas upp av telefonräkningen för all samtal jag ringde för att komma fram..På omgång två och tre höll jag på att vinna om det inte hade varit för att B15 saknades. På båda spelen! Vafan, det saknades bara B15 så hade jag vunnit en resa till Mauritius (tror jag det var) och kläder för femtusen spänn. Jävla skit-Bertil15.
 
Sen kollade vi lite på nyårsfirandet från Skansen och det var ju inte vessleskoj precis. Faktiskt ganska så värdelöst. Vid tolv brakade det loss med helt sinnessjukt mycket raketer utanför. Lite skillnad från mitt område där det brukar vara relativt lugnt. Hundarna tog det hela med ro, vilket var det viktigaste och hundarna är ju också anledningen till att nyår inte firas mer än såhär. Partyvalpen tyckte nog det var värsta höjdarfesten för hon fick en stor godispåse med sig hem! Lilla terrierfarbrorn vill inte äta sina tuggben nämligen, han slickar av det godaste på ytan och ratar dom sen, och nu hade hans matte tröttnat på att ha kletiga ben drällandes i lägenheten så hon gav bort dom till Partyvalpen.
 
Det var en lugn och trevlig kväll, och även om det inte låter så märkvärdigt så var det då oerhört mycket mer action än det varit de senaste årens nyårsaftnar, då jag och hunden legat i varsin soffa och somnat innan tolvslaget. 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0