Och veckorna bara går

Jag minns liksom inte ens vad jag gör om dagarna. Jobbar, går med hunden, äter och sover - och så svish har en vecka gått. Vi är liksom redan inne i oktober? Hursom, förra helgen släppte Hurts nytt album. De första två singlarna, "Beautiful ones" och "Ready to go" har jag stormgillat, men sen gick det utför. Dagarna innan släppet la de upp en liten snutt från en låt varje dag och jag blev inte superimpad precis. Det är jag fortfarande inte, även om den tar sig. Tyvärr deras svagaste platta so far, men å andra sidan har de överträffat sig själva varje gång så en dipp var väl bara att vänta. De har blivit lite för mainstream tycker jag, lite mer radioskval och boyband över det hela, och det där svarta och melankoliska som varit deras signum saknar jag. "Boyfriend", "Wait up" och "Spotlights" hoppar jag över, dom är inte bra alls. "Beautiful ones" och "Ready to go" är svinbra, "Magnificent" och "People like us" är bra, och resten okej. Det är för mycket fingerknäpp och nån märklig 80-talssax och annat konstigt. "Magnificent" låter en kort sekund som Take Thats "Back for good" och början till "Boyfriend" får jag Ratatas "Glad att det är över"-vibbar av. Nja, det här var väl sådär! Typiskt att de underpresterar lagom när jag äntligen ska få se dom live. Men det blir bra ändå och jag är svintaggad! Vi ska ju bo på ett spahotell när vi ska till Riga, och nu har vi bokat behandlingar. De hade en uppsjö att välja bland och det var ett förfärligt velande innan vi till slut lyckades bestämma oss. Det blir en ansiktsbehandling och chokladmassage för mig! Jenny valde nån slags honungsmassage. Gud som jag längtar - konsert med heta synthpoppojkar, DM-bar och spaompyssel är verkligen vad jag behöver just nu.
 
Ikväll blir det annat skoj - öl och fotboll med Elisabeth!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0