Turnélivet har börjat!

Äntligen var det så dags, det vi väntat på sedan mitten av oktober - världspremiär på Spirit Tour! Det är ingen överdrift att påstå att jag var aaaningens taggad, haha! Efter att Elisabeth och jag våndats och klurat på var vi skulle parkera så kom jag på den, om jag får säga det själv, briljanta idén att kolla om inte Lindbergs Buss körde dit, dom brukar ju ha konsertresor. Jojomän, det gjorde dom. Kastade mig på telefonen och ringde E som också tyckte det lät bra, så bestämde vi oss för att ta buss i stället. SÅ skönt! Slippa hitta dit, slippa mecka runt efter parkering, slippa köra hem mitt i natten. Bra där, Sara! *klapp på axeln*
 
Jag har ju aldrig varit på Friends och rent spontant känner jag att om jag ska dit någon mer gång så lär jag inte ta bilen då heller. Vilket jättemärkligt ställe! Vi gick och gick och gick och till slut var vi framme vid arenaområdet. Där träffade vi Jenny och Niklas på en uteservering och joinade dom och tog en öl. Jag passade också på att köpa den obilgatoriska tishan. Sen kom Annelie, Per och Niklas. Jag är asnöjd med att vi lyckades samla ihop hela lilla gänget redan innan konserten, det hade nog varit bökigt att göra det på arenan. Jag hade lite ont i magen hela förmiddagen, jag var så uppspelt. Det visade sig att Jenny också hade haft det, och när Annelie dök upp så ba "jag är så förväntansfull, jag har liksom haft ont i magen hela dagen!". Hahaha, som ungar på julafton! 
 
Inne på arenan käkade vi lite innan det körde igång. Med sociala medier nuförtiden och promogig, rehearsalgig och allt vad det är så är ju låtlistorna i princip avslöjade flera veckor i förväg, och det är lite tudelat kan jag tycka. Det blir inte mycket till överraskning, men samtidigt kan man peppa på ett helt annat sätt. Själv kollade jag på spelningen från Barrowlands typ tre gånger :) 
 
Hursom, de frångick inte låtlistan som läckt utan den följdes. Och den var BRA! Jätteförvånande att Martin inte körde någon av sina låtar från "Spirit" men med tanke på att de är de svagaste spåren på skivan så var det bara bra. Nu körde han i stället tre av sina bästa låtar ever - "Home", "A question of lust" (akustiskt, man dog ju nästan) och *trumvirvel* SOMEBODY! Kan inte minnas när jag hörde den senast, det kan vara över 20 år sedan. Heeelt fantastiskt. "Stripped", "In your room" och "World in my eyes" är andra favoriter som inte varit med på ett tag, men roligast var nästan att "Everything counts" fick komma med igen! Lite lurigt intro där jag först inte hörde vad det var, men sen flippade jag totalt :) 
 
De gjorde även David Bowies "Heroes" som en liten hyllning och den var jättefin. En viktig låt i Depeche-historien, då det var den låten Dave sjöng när han sökte som sångare i bandet. Varsågoda, lite nördinfo :) 
 
Fantastiskt band, bra låtlista, bra backdrops som vanligt (där "In your room" och "Cover me" stod ut, helt briljant)! Ska man vara lite kritisk dock så var ljudet lite klent i början, rent volymmässigt. Det tog sig dock efter ett tag. Tristast var ändå publiken! Segstartad, stillastående, pratade en massa och var dålig på allsången. Hallå, de körde ju för fan "Everything counts", den optimala allsångslåten! Vad hände med att vråla "The grabbing hands, grab all they can, everything counts in large amounds" i flera minuter? Vi har blivit medelålders, inte halvdöda! Hur publiken var verkar varierat lite i arenan, men den allmänna uppfattningen på FB är att många tyckte det var synd att bandet inte fick den respons de förtjänade. Lite trist att sånt lägger lite sordin på stämningen för i övrigt var det som vanligt en asbra konsert.
 
Hursom, nu skiter vi i det och gläds i stället åt att det äntligen är igång! Jag är sjukt taggad inför fortsättningen. 
 
 
Mitt fina gäng! Tur man är utrustad med världens längsta armar när man inte får ta med sig selfiepinne in på arenan :) 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0