frodis

Förra helgen hade Ebba och jag inte tid att gå på tur. Den här helgen hade vi väl inte någon superduperlust egentligen heller. Jag kände mig lite småkymig och Ebba hade ont i ryggen, men vi tänkte att vi behöver ju inte gå världens långtur uppför berg och ner i dalar. En runda i ett elljusspår i ett naturreservat lät lagom! Efter lite meck hit och dit och några felkörningar hittade vi fram till en parkering, och sen började vi gå. Det första som hände var att vi hamnade på någon mountainbikeled, men den kom vi snabbt av. Det var helt usel skyltat och små avstickarspår överallt, och den där 5-kilometersslingan vi tänkt följa blev nästan dubbelt så lång. Jag tror vi var vilse mest hela tiden, vi hade noll koll var vi var och det kändes som vi gick och gick men aldrig kom till bildörren. "Har vi inte gått väldigt långt nu?" undrade jag efter ett tag och vi började titta oss omkring. "Kom vi därifrån?" "Nej, kanske därifrån" och så höll vi på. Till slut tog Partyvalpen befälet och svängde bestämt av på en stig och tja, det var ju helt korrekt. Ett tu tre så började vi känna igen oss och vips var vi framme vid bilen igen.