frodis

Jag fick biobiljetter från jobbet både vid alla hjärtans dag och påsk. Dom var giltiga ända till januari nästa år så när jag fick dom tyckte jag att det var ju lugnt. Svipp så är det snart november och eftersom jag jobbar så mycket och har en hel del inplanerat när jag inte jobbar börjar det bli lite snoigt. Jag är ju filmnörd och för närvarande luspank och gratis är gott och allt det där - dags att utnyttja några biljetter! Elisabeth var upptagen och Ebba jättesjuk och jag orkade inte fråga någon mer så jag gick ensam. Jag har inget alls emot att gå själv på bio, snarare tvärtom tycker jag det är riktigt mysigt att sitta själv i biomörkret med en (groteskt stor) påse godis. I lördags såg jag Snowden och den var bra. Det var intressant att få lite bakgrund och så, och Joseph Gordon Levitt var galet lik Edward Snowden. Han lät precis som honom också. Men mer än så var det inte. Det var som sagt intressant och lite spännande mellan varven, men jag tyckte faktiskt musiken störde lite. Det var lite för mycket pompös hjältemusik. Plus att Snowden verkar vara en dötrist person, men det kan han väl inte hjälpa kanske.

 

Jag bestämde mig för att passa på att gå på bio även i söndags eftersom Ebba var sjuk och det följaktligen inte skulle bli någon hajk. Nu fick det bli tantmatiné! Jag såg Florence Foster Jenkins och den var bra! Rolig, men också allvarlig och lite sorglig. Meryl Streep är en av mina favoritskådisar. Hon kan spela ALLT. Hugh Grant är väl ungefär Meryl Streeps motsats, han kan ju bara spela en typ av karaktär. Här var han inte fullt lika tafatt och stammande som han brukar och får ett helt okej betyg. Simon Helberg gjorde inte heller han någon stor avstickare från sin karaktär i "Big Bang Theory" men han var bra, och så himla rar. Rekommenderas! När fina damer med diamantdiadem skulle på konsert tillsammans med tusen berusade sjömän skrattade jag högt.