frodis

Jomen visst är det väl rimligt att vara tröttare än döden i två dagar efter baluns? I det här fallet - ja. I lördags var det jubileumsfest för Blå på Lokomotivet i hemmahooden och jag var skitpeppad. Jag orkade inte fixa med sova-över-hundvakteri utan bestämde mig för att ta bilen och åka till Tuna ett par timmar och sen åka hem igen. Det viktiga var att träffa gamla bekanta, se Yvonne och dansa till bra musik - att festa i betydelsen dricka öl kändes inte så himla angeläget. Jag hann inte mer än hänga av mig jackan och köpa en läsk så dök Majsan upp. Sen trillade bekantingarna in på löpande band. Några visste jag skulle dit, andra var överraskningar. Alltså, det var så KUL! Hängde mest med Sofie och Lotta som jag i sammanhanget träffade rätt nyligen - det var 2012... Rickard har jag inte sett sedan 1995 t ex, Totte tror jag inte jag sett sedan -94 och Martin har jag knappt pratat med sedan vi tog studenten -91... Jag är helt SJUKT imponerad över att alla kände igen mig. Eller ens kom ihåg mig. Galet! 1994 hade jag ju hårband, piercad näsa och rutig flanellskjorta för bövelen. Jag är ju sån som känner igen varenda människa jag någonsin mött, men efter att jag en gång babblade loss med ett ex jag mötte på stan tills han lite försiktigt undrade vem jag var så har jag förstått att alla inte är som mig. Jag tänkte därför hålla mig i skinnet och inte ge mig på folk som kanske inte mindes mig, men jag behövde inte behärska mig en enda gång faktiskt för det var alla andra som kom fram till mig :) Sen ska det ju erkännas att det är kul att få höra "Men hur KAN du aldrig åldras?!?!" :) 

 

Det var flera band som spelade, men vi var mest på övervåningen och dansade och dansade och dansade. Bara bra musik precis HELA tiden! Seriöst, hur ofta får man möjlighet att dansa till Blur tre gånger, Håkan två gånger, Broder Daniel två gånger, Primal Scream, New Order, Soft Cell, Pulp, Fatboy Slim, Billy Idol, Iggy Pop, Cure, Aretha Franklin, Chemical Brothers etc etc etc på en och samma kväll? Det var tokvarmt och ganska trångt så efter en kvart rann svetten (och sminket, där får man när man försöker piffa till sig). Men det gick ju inte att sluta dansa när det spelades så jäkla bra musik hela tiden, så det var bara att fortsätta. Jag drack dryga halvlitern läsk och tre stora ölmuggar med vatten men behövde inte gå på toa en enda gång på hela kvällen, jag svettades ut allt. Det var till och med att det smakade salt om munnen som om jag badat i saltvatten.

 

Livemässigt var Yvonne kvällens höjdpunkt (och också det enda band jag brydde mig om att se) och de var såklart skitösiga. Efter att de spelat samlades ALLA på övervåningen och dansade sista rycket. Det var heeelt galet, rena sjögången och jag trodde hela Lokomotivet skulle välta. Vid halv två värkte mina fötter rejält och eftersom jag hade en bit att åka tackade jag för mig och åkte hem. Det kändes som om fötterna skulle boxa sig ut ur skorna, så jag tog av skorna och körde hem i strumplästen. Höll på att skrämma skiten ur tidningsbudet som inte var beredd på att det skulle stå en trött tant med utsmetat tvättbjörnssmink a la Alice Cooper utanför hissen. Rastade hunden och borstade tänderna, sen stupade jag i säng. Kroppen var helt slut men hjärnan var på högvarv och jag var så full av positiv energi att det var svårt att somna. Vilken fantastisk kväll! Bara glada, trevliga människor och bra musik, och så himla många roliga återseenden av fina vänner. 

 

 

 

Igår kände jag mig bakis när jag vaknade. Jag hade ju knappast druckit för mycket, snarare var det väl tvärtom så att jag hade lite vätskebrist av allt svettande. Ebba och jag skulle ut och springa och jag var väl inte helt sugen på det, men har man lovat så har man. Löpcoachen var förvarnad och förväntade sig inga stordåd från mig, det kändes som ett mirakel att jag ens fick på mig ett par skor, men jag kämpade på i nästan 4 kilometer. Då ska det föras till protokollet att det var flera backar! Jag hade nog orkat mer om det inte kommit en skitbrant backe och att jag dessutom var supertörstig. Men jag kom ut och det är det viktiga! *förnumstig*