Danskalas med Andy å Vince
Det där ovädret blev det ju verkligen inget av, i alla fall inte i mina trakter. Jag tog bilen till Stockholm i onsdags kväll och sov över hos Jenny och Niklas. Åkte bara fel en gång men med telefonsupport från Jenny gick det bra. I torsdags morse bar det av mot Köpenhamn! När vi kom fram regnade det, och när vi satt i taxin till hotellet öööösregnade det så det kändes lite sådär. Men faktiskt slutade det när vi var framme vid hotellet. Vi var tidiga och kunde inte få vårat rum än, så vi lämnade väskorna i deras bagagerum och gick ut på stan. Planen var att gå på julmarknad på Tivoli, men där hade de inte öppnat än så vi tog en kort runda på Ströget först.
Julmarknaden i sig var väl sådär. Jag är ju inte så förtjust i julpynt och det och mat var väl ungefär det som erbjöds. Det erbjöds å andra sidan i helt massiva mängder så det fanns en del att se. Och Tivoli var väldigt fint utsmyckat!
Första affären vi gick in i var en butik med fint designpynt, där Jenny tappade en julgranskula i golvet så den gick i tusen bitar. "Den fastnade i vanten!" förklarade hon när hon bad om ursäkt. "Det er okej" sa butiksinnehavaren med en suck. Man skulle kunna tro att de haft med klåfingriga turister att göra förr, hahaha.
Vi hittade inte så mycket att shoppa på julmarknaden så vi gick tillbaka till Ströget för lunchöl och mat på The Irish Rover. Sen gick vi till varuhuset Ilum. De hade en väldigt fin entré och jag trodde det var såna där automatiska dörrar (som jag inte kommer på vad de heter, såna där som åker upp när man ska gå in), så jag ställde mig och väntade men inget hände trots att jag tog ett steg tillbaka och sen fram igen. Sen såg jag handtaget som satt en bit bort och fattade att man visst var tvungen att öppna för egen maskin. Mjaha, stå och glo som en idiot liksom. Sesam öppna dig funkade visst inte... Jag handlade faktiskt ett litet julpynt, en elefant såklart.
Även på Ströget hade de en liten julmarknad och där träffade jag självaste jultomten!!
Jultomteselfie - det ni!
Sen skulle vi gå till hotellet och checka in på riktigt och då började det ösregna iskallt regn. Vi var helt dyngsura när vi kom fram. Hotellet var ett hostel och man kan väl säga att vi höjde medelåldern en smula. Men vi hade bokat eget rum med eget badrum så vi skulle inte direkt hänga med di yngre. Rummet var rent och fräscht men liiiitet. Och med våningssäng!
Vi var rätt trötta efter den tidiga uppstigningen så vi tog en tupplur en timme. Sen var det bara att svida om, kleta på allt smink i hela världen, blinga sig som en julgran (en vanlig utekväll med Frodis m a o) och dra ut. Jag hade gjort lite research (jamen är man reseledar-Hitler så är man) för att vi skulle slippa vimsa runt i evigheter och vela var vi skulle äta, och sett att restaurangen tvärs över gatan fått bra omdömen så den tog vi. Jättetrevligt ställe, ett riktigt värdshus kändes det som, med supergod mat. Vi åt plankstek, som jag inte ätit sedan man kunde få det för 29 spänn på Crazys våren -94. Den planksteken var väl stuvbitar från nåt billigt Tjernobyl-kött kan jag tro. Det var liiiite skillnad på planksteken som serverades på Restaurang Puk.
(det är kryddsmör som ligger på köttet) Det var SÅ gott! Vi åt tills vi höll på att spricka. Man blir ju så jäkla mätt av potatismos. Rekommenderas! Det verkar vara en poppis restaurang för alla bord utom vårat var reserverat.
Efter maten gick vi till gaybaren Oscars en gata bort. Där ställde vi till med viss oreda då vi beställde cocktails. Vi tänkte fira till det lite, vi skulle ju på konsert för sjutton. Dom hade ingen jättestor drinkmeny men en White russian är ju aldrig fel, så en sån beställde jag. Jag anade väl lite oro när jag såg att bartendern läste innantill vad som var i en sån (hallå, tre ingredienser!), men den blev god. Jenny beställde deras specialdrink, Oscars cocktail, och då fick vår bartender gå och hämta chefen! Han var så gullig och bad om ursäkt, han var ny på jobbet och visste inte hur man gjorde den drinken utan var tvungen att fråga sin chef. Helt okej tyckte vi, vi hade ingen brådska. Chefen visade och då kom det en till bartender och ville se hur man gjorde, så det var rena bartenderskolan bakom disken, haha. Fin blev den i alla fall, och god också!
Planen var att gå vidare till konsertlokalen och stanna någonstans på vägen dit för att ta en öl. Vi visste ungefär vart vi skulle, men det räcker ju sällan.. Vi gick vilse. Det var en kvinna som såg att vi stod och tittade oss omkring som yra höns, så hon frågade om vi visste vart vi skulle. Vi visste vad gatan hette, men inte riktigt hur man gick dit. Hon började förklara, sen ba "äh, följ mig!" och så gjorde hon oss sällis och ledde vägen. Jättesnällt! Vi gick och gick och gick och jag började tro att hon skulle lura iväg oss och mörda oss. Efter en lång promenad var hon framme dit hon skulle och vi fick en beskrivning på hur vi skulle gå. Tack tack sa vi, glömde vad hon sa och vimsade vidare. Men vid det laget var det en hel del folk som rörde sig åt det vi trodde var rätt håll så vi följde med strömmen och kom rätt. Pjuh!
Det var ett förband som spelade, Shelter hette dom. Jag hade aldrig hört talas om dom men de var riktigt bra faktiskt. Jag vet att man inte ska bry sig om hur folk ser ut, men det gick inte att låta bli här. Det lät så rätt men såg så fel ut. De såg ut som en parodi på en 80-talsgrupp. Sångaren påminde om Edina i "Helt hysteriskt", det blev liksom lite för mycket. Tomteluvorna till sista låten var ju pricken över i.
Men som sagt, dom var bra! Sångaren var dessutom helskön och rolig med massor av självdistans.
Sen var det dags för Erasure! Dom rivstartade med "Oh l'amour", följt av "Star".
Andy Bell i sin finaste glitter-outfit. De rev av hit efter hit och vi dansade som galningar. Herregud som vi dansade! De körde några låtar från nya albumet, sen var det bara gamla låtar från 86-94. Precis de låtarna man vill höra! "Always" och "Ship of fools" var de enda lugna låtarna vad jag kan minnas, sen var det upptempo och dansparty för hela slanten. När de körde "Love to hate you" och följde upp den med "A little respect" blev jag så exalterad att jag fan höll på att få hjärnblödning. Det var så bra! Det var så braaaaa! Men helvete vad vi svettades. Det var jättevarmt i lokalen och vi dansade som om det inte fanns någon morgondag. Efteråt var vi totalt slut i fötterna. Då skulle vi hitta hem.. Det gick sådär, vi lyckades haffa en taxi efter en stund. Trötta och mörbultade stapplade vi in på hotellet där det var musik och oväsen i baren. Jag sov som vanligt inget vidare. Det var musik i baren, spring i korridorerna och smäll i dörrar. Sen låg Jenny som vanligt och sprattlade så hela våningssängen gungade. Så fort jag rörde mig knarrade det till ett jättehögt, gällt knarr. Gäsp!
Igår började vi med att checka ut och sen leta rätt på ett brunch-ställe. Det fick bli Restaurang & Café Nytorv. Där står snapsglasen och snapsmenyn framme på bordet redan klockan 10 så man har all tid i världen på sig att bli yr i mössan.
Vi skippade snapsen och koncentrerade oss på mat. Mycket bra brunch, lite dyr men god! Latten var däremot galet dyr och inte värt sitt pris hälsar Jenny.
Vi hade tid på oss att gå på stan så vi gick runt på ströget och shoppade. Det var dock inte riktigt samma schwung i steget som dagen innan, tanterna var en smula trötta överallt :)
När vi skulle till Kastrup kände vi oss lite äventyrliga (och snåla) så vi tog tåg i stället för taxi. Så nu har vi gjort det också! Väl på Kastrup fikade vi. Jag köpte sedvanligt wienerbröd med sjokolääääde. Läsk fick man ta själv i ett kylskåp som stod en bit bort. Jag vet inte hur jag tänkte där, men jag fick för mig att det var en öppen kyl utan dörr som det bara var att stoppa in handen i och ta en flaska. Det var det inte blev jag varse när jag boxade näven rätt i kylskåpsdörren... Gubben som satt bredvid både facepalmade och fnissade. Dörrar allltså... Komplicerade grejer det där..
Sjukt bra resa som vanligt, och en fantastiskt bra konsert.
Kommentarer
Trackback
