frodis

"Jag vill leka vettvilling med dig" skrev Pernilla till mig i veckan. Ja vad svarar man liksom? Klart man ställer upp! Så igår var tanterna på lokal. I gammal god ordning blev det rabalder redan i kön. Vi pratade med två tjejer som stod bakom oss och den ena tog på sig sin scarf över huvudet eftersom det tydligen föll femton regndroppar. Hon var inte nöjd med hur hon såg ut, det blev nästan som en sådan huvudduk som muslimer har. "Men du kan ju vara nunna i stället" sa jag och erbjöd mig att svänga ihop ett nunnedok åt henne, det kunde jag minsann för det hade jag hjälpt Karin med när vi spelade in vår film på filmvetenskapen. Joråsåatt, det var ju bara 17 år sedan... Jag tricksade och vek och grejade och det blev väl inte helt jättesnyggt så jag kände mig manad att förklara för vakten att hon skulle föreställa nunna. "Jahopp" sa vakten, tittade till vänster och konstaterade lugnt "här kommer det ju en nunna" - och se på fan, då kommer det en nunna cyklandes!! Seriöst, vad är oddsen? VAD är oddsen?? Vi bara skrek rätt ut alla fyra. Helt bisarrt! Jag har väl aldrig sett en nunna i hela mitt liv liksom. Visst, hon kanske var utklädd och skulle på maskerad, men ändå. Bisarrt! Innan resan till Köpenhamn drömde jag att Jenny och Annelie hoppade på ett lilleputt-tåg och åkte iväg så vi missade efterfesten som Martin Gore bjöd in oss på. Väl i Köpenhamn ser vi ett lilleputt-tåg och träffar Andy Fletcher. Nu styr jag ut en vilt främmande människa i nunnedok - då kommer det en nunna cyklandes. Vad ska hända härnäst, jag bara undrar? Scary :)

 

Väl inne på Harrys lurade Pernilla i mig någon hemsk shot som hette fireball. Den hade hon smakat när hon var på ett azerbajdjanskt (men orka stava liksom) skenbröllop (en heeeelt annan, überbisarr, story) och nu skulle jag prova tyckte hon. Fireball var ordet sa Bull, helvete alltså! Den brände som eld i munnen och det kändes som det frättes hål i magsäcken. Hua! Sen var det full fart som vanligt. Pratade med alla möjliga människor och dansade till Snap och annan 90-talstechno. Sen träffade vi söt-polacken! Tyvärr var inte Ivan Drago-polacken med, han var hemma så det blev inget dödslyft, men vi sa att söt-polacken skulle hälsa. Han berättade att de tyckte vi hade varit helt hysteriskt roliga förra gången vi sågs, när vi dansade grupptryckare till "Carrie" och sjöng och hade oss. Så dagen efter hade de, haha, laddat ner den låten och lyssnat och tänkt på oss och skrattat. Hahahaha, tanterna gör intryck! Jag har tyckt söt-polacken varit så lik någon men inte kommit på vem. Är det någon jag känner? Någon skådis? Någon annan kändis? Kanske den tjeckiske tiokamparen Roman Seberle? Ja, jo, lite. Idag slog det mig - han påminner om Iker Casillas! Världens sötaste gulle-Iker! Undra på att jag blev lite betuttad och nästan glodde ihjäl mig. Söt som socker men tyvärr lite för kort (jamen jag vet, jag är världens kräsnaste!). Pernilla verkade gett sig den på att tussa ihop oss, det försökte hon med förra gången också, och nu försökte hon sälja in mig med hjälp av herr hunds antihundtrick (ytterligare en dum story som sannerligen inte ska avhandlas här).  Hon bara "Visst är det väl jättemysigt att vakna näsa mot nos med en hund? En stor hund ska det vara! Som typ en...hovawart!" *asg* Inte ett dugg genomskinligt!

 

Min nya devis är "har man något snäll att säga så ska man göra det" och det försöker jag leva efter så gott det går. Det är mitt försök att bli en lite bättre människa och det är faktiskt ganska trevligt. Folk blir så glada :) Hursom, mina kommunikationsskills var en smula skeva efter ett antal fireballs så det gick väl sisådär. När vi kom ut från Harrys och skulle åka hem stod det en snygg kille där, jag hade sett honom tidigare på kvällen och tänkte att jag skulle säga något snällt. Pernilla lyckades haffa en taxi och stod och ropade på mig att jag skulle snabba mig så jag var tvungen att fatta mig kort. Vad gör jag? Jo jag stormar fram och ryter "MJAU!" rätt i örat på mänskan. Han stod och pillrade på sin mobil och var väl inte beredd på att bli attackerad av en galen tant, så han hoppade högt, stirrade på mig och sa "Mjau..??". Jag hade en taxi att passa så jag skenade iväg utan vidare förklaring. *facepalmar en smula* Alltså, "Mjau" säger jag om jag ser någon som ser bra ut. Det fattar mina närmsta vänner. Tror jag. Men att skrika random djurläten i öronen på folk kanske inte riktigt är att säga något snällt. *suck* Ibland blir jag en smula trött på mig själv faktiskt. Men bara ibland, för det mesta är jag ju fab :)

 

Idag har jag dock inte varit jättefab. Tips: drick inte fireball. Tips två: om du ändå dricker fireball, somna inte i solen dagen efter. Tips tre: om du ändå dricker fireball och somnar i solen dagen efter - se till att du har huvudvärkstabletter hemma. Det är allt jag har att säga om den saken.

 

Roligaste frågan igår: "Är dina ögon riktiga?" Avd Nej jag knallar runt med två emaljögon, det är därför jag är lite vinglig och bumpar in i saker. Vad killen ville veta var om det var min riktiga ögonfärg eller om jag hade färgade linser, men det lät ju helt vansinnigt kul.

Roligaste sammanträffande: Pernillas sambo är kusin med en syntolkkurskamrat till mig. Världen är liten. Pernilla höll på att dö när kurskamraten sa "Hon är ganska blyg av sig va?" om mig. Haha. Jamen vafan, jag går ju inte hardcore partypingla när jag är på utbildning liksom. Dessutom så är jag väldigt reserverad mot folk jag inte känner (när jag är nykter vill säga, vilket jag också är när jag är på utbildning).

 

Juni blev en rolig och fartfylld månad med, lite vildare än planerat. Men nu får tant faktiskt ta och lugna ner sig! Ordning och reda, händerna på täcket, vatten och bröd! All work and no play! (vilket iofs mest beror på att jag jobbar sjukt mycket fram till semestern, men det behöver man ju inte nämna)