frodis

Nu är tanterna hemma igen efter semestern. Vi har haft det jättebra och har varit duktiga på allt – sola, bada, åka vattenrutschkana, klubbhoppa och vara turister. Planet avgick i ottan men det gick bra, det var ovanligt stilig kabinpersonal :) Partytanterna var först på planet. Detta skulle bli ett tema för hela resan kan vi väl säga. Väl framme gick det snabbt med säkerhetskontroller och transfer så vi var på hotellet såpass att vi hann äta lunch. När vi väl hittat restaurangen vill säga. Hotellområdet var helt ginormous! Vi vimsade runt och fattade ingenting. Nu förstår jag vad folk pratar om när det säger att man mest stannar på resorten när man är på semester i Egypten – det går ju inte att hitta ut! Första dagen gick mest åt att hitta på området. Morgonen efter åkte vi till ett informationsmöte som Ving höll. Det var väldigt smidigt organiserat, vi blev hämtade med buss och skjutsade, och sen skulle vi få skjuts tillbaka. På mötet anmälde vi oss till ett par utflykter, det var lika bra det så att det verkligen blev av. Sen väntade vi på att bussen skulle komma. Det tog sin tid men till slut dök det upp en Ving-buss. Folk stod som handlingsförlamade och bara velade och ingen vågade kliva på. Ja förutom partytanterna då. Ciss tog täten och så himlade vi lite med ögonen åt de som stod och var tveksamma. Givetvis klev vi på fel buss och fick kliva av igen, till allas munterhet.. Sen blev det sol och bad och vattenrutschkaneåkning resten av dagen.

 

Hotellet hade flera restauranger att välja bland och den bästa var bbq-buffén vid entertainområdet. Andra kvällen testade vi den och det var en upplevelse på flera sätt. Kocken var helt vild! Han stod och hötte med stekspaden och blev jättearg när folk inte fattade att de skulle ge honom sina tallrikar när han med frenesi bankade med stekspaden i stekbordet. Vi blev jättefnissiga eftersom vi båda två direkt gjorde kopplingar till the soup nazi i ”Seinfeld”, och det gjorde inte kocken på bättre humör precis. Men satan i gatan vilken god mat han gjorde!  Det var underhållning varje kväll och den här gången var det en föreställning av musikalen ”Ringaren av Notre Dame”. Det hade underlättat orehört om de hållt sig till engelska och inte varvat med ryska och franska, eller vad det nu var. Jag har inte full koll på ”Ringaren av Notre Dame” och inte begrep jag mer efter den här showen kan jag säga. Men när de halvnakna dansarna kom in på scenen så vaknade partytanterna!



Vi hade en jättetrevlig servitör som konstant servade oss med öl, och det i kombination med dansarna gjorde att kvällen blev aningens livligare än vi planerat. Den där jäkla Quasimodo hade vi inte mycket till övers för, vi ville ju se dansarna vilket vi också deklamerade. Nu satt vi längst bak så det var nog ingen som hörde våra ”Men skit i honom, in med dansarna!”. När showen var slut sa konferencieren att entertaingänget skulle till hotellets nattklubb och att alla var välkomna dit, och då blev det fart! Partytanterna rusade iväg och var typ först på plats. Vi visste att all inclusive gällde till midnatt så här gällde det att ligga i för att få valuta för pengarna. Ja kära värld... På klubben hade de tv-monitorer och tant C hade gått ut utan vare sig glasögon eller linser. ”TITTA DET ÄR OLA SALO PÅ TV!” gapade hon och pekade på en popbrud på någon suspekt rysk tv-kanal *skrattar högt* Sju minuter i tolv trodde bartendern att vi beställde vår sista gratisöl, men det kunde han ju fetglömma. Vi svepte ölen och Ciss beställde nytt. Hahahaha, han trodde inte på oss! Han ville se våra tomma ölglas, han trodde väl att vi samlade på oss ett litet stash med öl för att suga på länge, hahaha. Då kom entertainarna in på klubben och en tysk kille frågade var vi kom från och så tjabbade vi lite. Sen kom kvällens höjdare – Steven Segal-kopian! En local (förutsätter vi) som trodde han var jättecool i sin glansiga kavaj med broderi och rött foder. Vi skrattade så vi kiknade. Ciss hade lokaliserat toaletterna, dom låg utanför klubben tydligen. Vi rumlade dit och där var det tvärsläckt så det blev till att kissa i mörket. Ciss höll upp ytterdörren så att det skulle sippra in lite ljus, och när hon stod där så kom det en i personalen och ba’ ”Ursäkta, men visst vet ni att det finns toalett inomhus??”. Haha, där ser man! Sjukt rolig kväll. Och vi som bara några timmar tidigare hade tyckt att det var sååååå skönt att vi inte skulle festa den här semestern. Jorå.

 

Morgonen efter väcktes vi av skottlossning i korridoren. Närå, det var bara städpatrullen som slamrade och smällde i alla dörrar. Halv nio kom dom och bankade på hos oss. Halv nio?!?! Jag krafsade ut öronpropparna och vinglade upp för att öppna.

- Yes? We’re sleeping.
- *konstpaus två sekunder* Good morning. *konstpaus*
- Uhm, good morning.
- *konstpaus två sekunder* Everything okay?
- Uhm, why yes, but we’re sleeping!

Städkillen stirrade som om han aldrig sett ett fruntimmer med morgonfrisyr och ölandredräkt förut. Men inte börjar man väl härja runt och städa halv nio när vi ligger och sover?? Vi använde oss flitigt av vår don’t-disturb-skylt efter detta.. 

På dagen blev det poolhäng såklart och jag var även med på lite vattengympa, mest för att roa Ciss :) Men vafan, det kan jag bjuda på! På kvällen blev det som vanligt underhållning och sen nattklubb med entertainarna. Steven Segal var där även i kväll. Vi mötte honom precis när vi var på väg in och jag var mitt uppe i mitt sedvanliga nysanfall jag alltid får efter ett par öl (Elisabeth, jag ser att du fnissar lite nu *s*) så jag typ nös rätt på hans skor. Väl inne på klubben såg vi att hans coolhetsförsök fullständigt kapsejsat. Snubben hade en ljusblå frottéhårsnodd! En sån som tonåringar hade typ 1986! Jag höll på att kissa ner mig, jag skrattade så jag nästan fick andningsuppehåll. Tyvärr kunde vi inte smygfota hårsnodden eftersom vi redan, inte helt jättediskret, hånat hans kavaj kvällen innan. Sen blev det jättekonstigt för då bjöd han in oss hänga med honom och hans kompis! Hur tänkte han där? Vi gör älghorn på hans kavaj, dagen efter snorar jag på hans skor och vi tokgarvar åt hans hårsnodd – och killen vill hänga med oss?! Antingen var han sjukt lättflörtad och brydde sig inte om det, eller så trodde han att vi på allvar försökte flörta eller nåt. Alternativt så kanske han ville locka oss närmre så han kunde slå oss för att vi var så tarvliga, det är ju också en möjlighet faktiskt.

Fredagen gick i språkförbistringens tecken... På dagen när vi låg och solade kom den tyske entertainerkillen förbi och babblade lite i vanlig ordning. Han pushade för att vi skulle komma på showen på kvällen för det skulle vara premiäääär på en Mamma Mia-föreställning och det skulle bli bra lovade han. Jag drygade mig lite och sa på skoj att det är klart det kommer bli bra, det är ju svensk musik och det tyckte han var så festligt att det förtjänade en high five. Där någonstans fick jag för mig att han 1. behärskade engelska och 2. fattade lite hur det här med sarkasm och rapphet funkar. Alltså, den där Mamma Mia-showen var en katastrof. KATASTROF! De hade tagit bort all handling och koncentrerade sig på att på något vis återge musiknumren ur filmen. Har man inte sett filmen så kan man inte förstått nånting, det var verkligen HELT obegripligt. Dessutom kunde de inte mima! De kunde inte låtarna! Seriöst? Öva lite mer för fan, det har ni betalt för. Varenda människa kan väl Abba, och kan man inte det så får man väl googla. Det var rena rama Roliga timmen i lågstadiet. Jag tror fan framträdandet som jag, Åsa, Annelie och Sara M gjorde i trean när vi mimade till Gyllene Tider var bättre. Ciss höll på att dö av skratt inombords medan jag bara blev jätteprovocerad. Tysken var den enda som hade hyfsad koll på sina repliker, men han hade å andra sidan inte någon stor roll. Efteråt var jag mäkta upprörd när vi satte oss i baren. Norskan från entertainarna kom förbi och frågade vad vi tyckte och då såg jag till att ha munnen full med öl för att slippa svara. Ciss var väldigt diplomatisk och sa att det var underhållande, typ. Sen kom då den stora arkebuseringen. Jag kunde verkligen inte släppa hur genomuselt det hade varit och bestämde att kommer någon mer och frågar så är det fan dags att sätta ner foten. Då kom tysken... Jag såg honom på håll, han kom glad som en speleman och nästan gjorde såna små lufthopp och slog ihop klackarna typ. Först hade han varit på dass i typ 40 minuter så vi hade kokat ihop alla möjliga scenarion vad han hade pysslat med där inne så länge. Seriositeten var på topp m a o. Alltså, jag försökte verkligen att skoja lite för att inte såga honom jäms fotknölarna men det gick inte så bra...

- Soooo, did you see the shooow?
- Yes.
- Soooo, how was it?
- *tant Frodis försöker vara rolig* Well I laughed a lot. And all for the wrong reasons.
- Vaaaat?
- *tant Frodis försöker vara snäll* But you did good! You knew your lines. All 8 of them.
- *tysk svävar iväg med blicken ut i horisonten* Haha...  

Sen undrade han lite plikskyldigt om vi skulle till nattklubben senare och sen pep han iväg. Alltså, vad ÄR det med tyskar som gör att det blir fullständig kommunikativ härdsmälta så fort jag och Ciss kommer i kontakt med dom?? Jag skrattade så jag grät och Ciss hon bara skällde och skällde och skällde på mig för att jag hånade honom. Jag försökte försvara mig med att det inte var mitt fel att han inte fattar vad jag säger, men det bet inte på tant C. ”Här kommer han helt jätteglad och skitpeppad efter sin fina premiär och så bara SKJUTER du honom! Bara ’crash and burn baby, crash and burn’”. Jag skrattade så jag fick ont i magen, det var ju verkligen inte meningen att det skulle bli på det viset. Vi tog en sväng till nattklubben i alla fall, där vi blev ignorerade av tyskstackarn som tröstade sig med ett glas vin. Norskan kom i alla fall och pratade och konstaterade att vi gått ut till slut (vi hade sagt tidigare att vi var tveksamma eftersom vi skulle upp på utflykt dagen efter). Jag trodde hon sa att vi skulle hänga med upp på dansgolvet (jag snakker ikke norsk) så jag ba’ ”Jadå, vi kommer snart!”. Öööh... ”Så ni gick ut i alla fall” ”Jadå vi kommer snart!”. Bra där, språkexperten...

Ciss fortsatte gorma på mig dagen efter. Hon tyckte synd om tysken, och menade att han var som ett barn som kom och visade en fin teckning och jag ba’ ”Vad fan är det där, det är ju fel proportioner på hästen!” *skrattar* Jag tyckte att det var väl ett tjat och försvarade mig med att han var vuxen och det är hans jobb och vill man inte veta vad folk tycker så ska man inte fråga. Jag gick på i ullstrumporna och klagade på honom och tyckte han var töntig i största allmänhet och att han hade fjantiga Stig-Helmer-glasögon. Jag hade säkert kunnat komma på fler saker att klaga på, men jag avbröts av Ciss som sa ”Men vad har du på foten??”. Jag hade visst spillt chokladsås vid frukosten... Apropå att vara en tönt. Den utan chokladsås på foten kastar första glåpordet *nytt semesterordspråk* På lördagen var det utflyktsdags! Vi hade bokat en heldag, och först var det ubåtstur. Eller, semi-ubåt är det väl, men skitdesamma. Vi skulle bli hämtade utanför hotellet och när vi satt och väntade sa Ciss ”Men vad är det där??” och pekade. Det var två pelikaner! Fröknarna Nyfikna i en strut knatade dit naturligtvis, där en entusiastisk trädgårdsmästare kom farandes och visade Ciss hur man skulle hålla i pelikanens näbb för att klappa den. Då, hahaha, kom pelikanens kompis och bet Ciss i benet! Och vår utflykt hade liksom inte ens börjat, haha. Hursom, sen kom skjutsen till ubåten. Vi åkte ut och fick kolla på koraller och en massa fiskar. Jag är inte intresserad av att snorkla, jag är en badkruka och tycker det skulle vara obehagligt att simma bland en massa fiskar (plus att jag skulle vara rädd för att det skulle dyka upp en haj) så det här var helt perfekt.



Partytanterna var först på båten och först av, här går det undan! Efter lunch blev det sedan jeepsafari! Resans höjdpunkt, helt klart. Vi var väl en 4 bilar tror jag som åkte ut. Chauffören såg inte mycket ut för världen, en liten skinntorr farbror som såg ut som en pensionerad revisor eller nåt. Men herrejävlar vad han körde alltså! Partyfarfar rattade runt i hundra knyck bland sanddyner och gupp och stenar och vi skrattade så vi skrek.



Vi satt ordentligt fastspända där bak, medan partyfarfar inte ens hade bälte och vår guide hängde ut med halva kroppen genom rutan och pekade finger åt de andra bilarna, hahaha. Vi åkte till en beduinby där vi bland annat fick rida på dromedarer!! Givetvis var vi först ut av alla :) 



Våra dromedarer var störst och också tuffast, beduinkvinnan fick faktiskt ryta i åt dom när vi skulle kliva av. Tror dromedarerna hade velat ta ett varv till med oss. Vi fick en rundtur i beduinbyn och fick klättra upp på ett berg för att kolla på solnedgången. Två helt suveräna guider hade vi, de pratade bra engelska och kunde massor. Det blev dock lite knivigt när en dam skulle prata dromedarkastrering.... Hon hittade inte riktigt orden kan man väl säga och vår rara guide fattade ingenting. Jag fick rycka in och göra en tolkinsats och då redde det ut sig. Då började guiden be om ursäkt och menade att det borde han ju förstått. Jomen eller hur, som om han är tankeläsare liksom. Sen blev det rally med partyfarfar hem och som avslutning på utflykten skallade jag jeepen när jag skulle kliva ur. Helvete alltså, det kändes som nackkotorna bara trycktes ihop. Gud så ont det gjorde! In på rummet, duscha, middag och sen var det egyptisk show med bland annat en grym magdansös. När jag satt i baren efteråt kom tysken förbi och vinkade. Jag vinkade tillbaka och så gjorde vi tumme upp åt varandra och så var vi de såtaste vänner igen :) Det blev just inget nattsuddande för dagen efter skulle vi ut på långtur. Vi blev hämtade halv två på natten för avfärd mot Kairo. Det blev en lååång bussresa och jag sov knappt en blund. Vi började med ett besök på egyptiska museet med guide. Jag lyssnade jättenoga i en kvart ungefär, sen blir det faktiskt lite för mycket information. Det fanns ju så herrans många saker att kolla på! Vi fick gå runt på egen hand också och kolla. Det var jätteintressant men som sagt, det är för mycket för att man ska hinna och orka kolla på allt. Guiden såg i alla fall till att vi fick se det viktigaste och det var bra. Sen bar det av mot pyramiderna! Dom är ju sjukt imponerande alltså, jag kan inte fatta hur fan man fick ihop dom!



Vi valde att gå in i Cheopspyramiden, där vi i vanlig ordning ångade på i dårtempo. Det var jättebrant och jättetrångt så man fick liksom gå dubbelvikt, uppför en nästan lodrät vägg kändes det som. Vi höll på att svettas ihjäl och fick ta flera pauser på vägen. Asjobbigt men jäkligt coolt. Sen skulle man ta sig ner samma väg och då var det precis som att folk trodde att vi var några guider eller nåt för huxflux fick vi svara på en massa frågor. Är det brant? Är det många steg? Vad finns där uppe? etc. Det var alla möjliga människor som frågade – norrmän, danskar, engelsmän och turkar. Tack och lov var det inga tyskar som försökte prata med oss, då hade väl hela jävla pyramiden rasat ihop över oss i en enda stenhög. Det blåste något fruktansvärt så vi fick sand öööverallt. Sen skulle vi åka upp på en kulle för att ta fina utsiktsbilder och då passade vi på att ta på oss lite mer kläder för att slippa bli helt sandblästrade. Vi hade köpt jackor som vid första anblicken är identiskt lika, så det är lite Tvillingdeckarna över oss.



Holländarna som satt framför oss i bussen måste ju undrat om vi trodde att vi var någon hiphopgrupp eller nåt, vi slängde oss på bussen, gjorde ett klädbyte och kastade oss av bussen igen. Först på och först av, som det ska vara. Sen när vi skulle på igen (först naturligtvis) ville inte busschauffören släppa på oss. Han pekade på nummerskylten och trodde att vi tagit fel buss, haha. Stackarn, inte lätt för honom att veta att det ingick ett klädbyte i vår show. Vi fick även se sfinxen och det är ju samma där som med pyramiderna – hur fan gjorde dom?? Efter en lång dag satte vi oss, fulla med sand, på bussen en sista gång för en lång färd hem igen. Jag hade så ont i min bula efter jeepskallningen dagen innan att jag inte kunde skaka sanden ur håret utan jag fick sitta där som ett sandtroll hela vägen hem. Klockan tio på kvällen var det två megatrötta partytanter som stapplade in på hotellet. Vi duschade (hittade sand t o m i bh’n) och käkade kvällsmat på McDonalds. Det var väl ungefär vad vi orkade med.

Tanken var att vi skulle fira min födelsedag men det fanns inte på kartan att vi skulle orka det, så det bestämde vi att vi skulle ta dagen efter som ju också var sista dagen innan hemfärd. Vi började måndagen med att få massage. Det ingick i all inclusive, jättelyxigt. Sen la vi oss vid poolen och då kom norskan och frågade om vi ville hänga med entertainarna till en annan nattklubb på kvällen, de sålde biljetter dit. Jättevanligt fenomen på turistställen. Vi tänkte att vad fasen, nån annan klubb ska vi väl testa i alla fall och det kan ju vara kul att veta att det i alla fall är någon mer där som man kan prata med, så vi köpte biljetter. Efter middagen brakade kaoset igång. Vi firade verkligen min födelsedag med buller och bång, och när den sedvanliga showen började var vi rejält i gasen. Det var någon slags musikalföreställning men med bara musik och ingen sång. Vi fattade absolut iiiingenting men det gjorde inte så mycket, vi var jätteengagerade ändå. En av huvudrollsinnehavarna (tror vi) var en dansare som såg precis ut som en Legogubbe och honom hejade vi på. Ciss filmade en del med sin iphone och när vi kollade på filmerna efter att vi kommit hem så skrattade vi så vi grät. Vi jublar och skriker ”HEJA LEGOGUBBEN!!” och skränar som om vi vore på en strippklubb. Jeez... Sen bar det av till nattklubb med gänget. Jag måste säga att de inte gjorde ett särskilt bra jobb. För oss spelade det ingen roll, vi visste hur såna saker funkade och vi kan roa oss själva, men de andra satt mest uppradade och visste inte riktigt vad de skulle göra, och entertainarna kollade lite diskret på klockan. Dåligt. Vi tänkte att det är bättre att förekomma än att förekommas så vi drog igång dansgolvet (inte vår uppgift kan man tycka...) och sen drog vi. Man ska avsluta med stil!

 

Tja, sen var det bara att åka hem dagen efter. Flyget blev två timmar försenat så det blev lite drygt. 

Det blev en väldigt lyckad födelsedagsresa! Vi gjorde det vi tänkt, vi hade roligt och vi är skitnöjda med att vi GJORDE något och inte bara solade. Nu börjar väl snart planeringen för nästa resa :)

Så för att stämma av med checklistan:
* se en pyramid - check!
* göra älghorn på en kamel - check! (jaja, dromedar då)
* åka vattenrutschkana - check!

Inte-listan då:
* bli instängd i eller riva en pyramid - nä!
* kaskadkräkas - nä!
* trakassera tyskar - well... nej det tycker jag inte. Det var han som började! Sådetså :)