frodis

Men hur otränad kan man bli? I fredags var det nån slags koncern-baluns. Vi fick först sitta och lyssna på ledningsgruppen som pratade om mål, strategier och lite annat. Alltså, såna där grejer är ju så abstrakta och luddigt formulerade att det inte säger ett dugg. De kanske menar "vi kommer spränga hela skiten i luften och arkebusera er i gryningen", vem vet? Efter det lyssnade vi på Per Johansson, som startade och driver Glada Huddik-teatern. Han var skitskoj! Sen blev det mingel och då passade jag att åka hem och rasta och mata dogsen. Jag missade tydligen ingenting för Elisabeths omdöme var "för mycket mingel och för lite sprit" :) Middagen var trevlig och sen blev det dans. Vid elvatiden drog vi ut på stan och gick på klubb. När vi kom dit var det EN stackars gubbe som joggade runt helt själv på dansgolvet. Kristoffer och jag gjorde en insats och började jazza loss och efter ett par minuter var det en massa folk som dansade. Vi regerar ju! Så sjukt nöjda var vi, vi drog igång ett helt dansgolv själva :)

- *sveper med armen* Det här är VÅR förtjänst!
- Ja jag blir helt stolt när jag står här och tittar ut över vår skapelse.
- Man känner sig lite som Hitler!
- Ehum, fast lite poppigare då..
- Jo.
- Och snällare!

Sen var det drag hela kvällen. Men med våra mått mätt var det en ovanligt städad tillställning. Som K sa när vi gick därifrån - "jag kommer ju IHÅG var jag varit!", hahaha. Sjukt rolig kväll, men när jag väl satte mig i taxin hem så var jag HELT slut.

Uppenbarligen var jag inte den enda som tog ut mig ordentligt. Dagen efter hade Kristoffer skavsår, Carina hade ont i fötterna och träningsvärk i sätesmuskeln, och Tina i halsen. Hahaha, vilka spänstfenomen. Faktum kvarstår dock - jag har fortfarande träningsvärk i vaderna.. Helt galet.