frodis

Väcktes kvart över 8 i morse av att mobilen ringde. Hann inte svara men fick ett meddelande på IQ Svar att jag skulle ringa ett visst nummer. Yrvaken som jag var kollade jag inte så noga utan ringde bara. Eftersom jag inte visste vart jag ringde hörde jag inte så noga vad damen i andra änden svarade utan jag presenterade mig och sa att någon på det här numret ville att jag skulle ringa.

Dam på blekingska: Jaha.. du vet inte VEM det är som sökt dig?
Frodis: Nä jag fick bara ett meddelande att jag skulle ringa.
- Jaha.. då ska vi se... Sara heter du... Du har inget barn eller så?
- Neheeej du!
- Nähä...
- Men alltså.. vart har jag ringt??
- Barnpsykiatriska kliniken.
- *börjar gapskratta* VA? Men det måste ju vara någon som ringt fel.
- Jamen jag ringde ett nummer nyss, jag kanske ringde fel nummer.. 073.. har du det?
- Ja det har jag.
- Och sen XX XXX XX
- *yrvaken* Alltså, jag låg och sov.
- Oh, förlåt.
- Nejmen det är lugnt, men jag måste bara tänka lite. *skriver ner mobilnumret på en lapp och läser högt* Det är mitt mobilnummer.
- Oh himmel!! Då är det någon som gett mig fel nummer! Förlåt så hemskt mycket. Gonatt, gå och lägg dig!
- Öh, okej.. det ska jag..

Sen kollade jag numret och det var från barnpsyk i Karlskrona av alla ställen! *asg* Nog för att jag är lite larvig och barnslig, men tror nog att jag är både för gammal och för sund för att läggas in på barnpsykiatrisk klinik. Och nere i Blekinge sitter det en klantig förälder som inte kan hålla rätt på sitt mobilnummer och svär över neddragningarna i vården som gör att folk inte ringer tillbaka. Ungefär som när jag jobbade på radion och en morgon hade ett meddelande på telefonsvararen från en pappa som ville anmäla sitt barn till en tennisturnering! Hahahaha.