frodis

Det har varit en minst sagt hektisk helg, då jag har varit med och arrangerat ett träningsläger. Mycket att ordna och fixa har det varit, och man är ju alltid lite stirrig dagarna innan. Ska det bli bra? Får vi fint väder (okej, inte mycket att elda upp sig över, det är ju inget vi kan påverka)? Hur är instruktörerna? Vad kommer kuka ur den här gången? Visst fog för oro finns för sist så lyckades Karin och jag bli inlåsta på rummet :) Tanken i år var att vi varken skulle dela rum eller samåka och därmed minimera risken för galenskap, men så blev det inte. Min bil började krånga i torsdags och jag ville inte chansa att ta den, så det blev samåkning i alla fall. Som om inte det var nog så fick lilla patyvalpen urinvägsinfektion i torsdags natt så det var oklart om vi skulle kunna åka alls. Men efter att ha konsulterat veterinären och fått en pencillinkur så kom vi iväg i alla fall. Och tur var väl det för helgen blev hellyckad! Det var vårat fjärde läger och så här mycket positiv respons har vi nog aldrig fått, flera deltagare ville boka in sig redan nu till nästa år. Strålande väder, bra instruktörer och trevlig sällskap - vad mer kan man begära? Partyvalpen blev bättre redan på fredag kväll och har skött sig helt exemplariskt. Hon har givetvis inte fått träna lika mycket eller på samma sätt som de stora hundarna, men hon har fått vara med och gjort litegrann i alla fall. Och det har hon gjort med bravur, hon har fått en massa beröm av instruktörerna som tyckte att hon var jättetrevlig och lovande. Veeet jag väl! :) Storhunden har skött sig bra han med, men han är ju 6 år och gammal i gamet så det drar väl inte ner några rungande applådåskor direkt. 
Men nu är jag lite trött och sliten, det tar på krafterna att ro hela lägerskutan i hamn. Fast det är det verkligen värt! Det är så roligt när all tid och engagemang man lägger ner ger ett så uppskattat och bra resultat, då orkar man jobba vidare år efter år. Och jag kan inte nog understryka att jag inte gick vilse en enda gång i spårskogen :) Det var nära en gång, men jag redde upp det galant *harkel*