Ja vi elsker dette bandet
Ja jag är sjukt nöjd med den rubriken, jag kom på den för typ en månad sedan :)
Norgeresan blev en blöt och rörig historia kan man säga. Erika kunde tyvärr inte följa med, vilket givetvis var jättetrist men det är sånt som händer. Jag åkte upp till Jenny och Niklas i fredags för att i vanlig ordning sova över. Dom har ett gäng katter och jag är ju allergisk så jag har fullt sjå att ha koll så jag inte stänger in någon katt med mig när jag ska gå och lägga mig. Har aldrig varit några problem, men den här gången envisades Max med att vilja smita in hela tiden. "Okej, du får vara här medan jag går på toa och borstar tänderna" sa jag med min barskaste lejontämjarröst. När jag kom tillbaka höll han på att greja med något vid en kartong och jag böjde mig för att lyfta ut honom ur rummet - då ser jag att det sitter en mus på golvet! *skräck* Jag gav upp ett flickaktigt tjut och sprang och hämtade Jenny, som fick med sig storjägaren Sixten. Sixten och Max snosade runt efter musen men den var puts väck. Den var verkligen liten, så efter ett tag gav vi upp, jag sa att jag kan leva med att dela rum med den. Katterna blev dock portade. Jag vill inte bli väckt av någon musjakt och få ett muslik nerstoppat i min resväska. Hörde inte ett pip på hela natten så det gick bra.
Väderprognosen lovade regn, men när vi åkte till Arlanda på lördagmorgonen så var det fint väder så man hyste ju någon liten förhoppning om att prognosen skulle vara fel. Jorå.. Sedvanlig dyr-frulle på Arlanda, där jag ovetande om vad som komma skulle klagade över 34 spänn för en halvliters Pepsi. När vi flög in över Oslo var det så grått att man inte såg marken och vi fick veta att vädret var +1 och regn.. *dåndimpar*
Jag hade ju bokat om hotell tre gånger och hade inte full koll på vart vi skulle på, så vi vimsade runt på Oslo station och letade efter en turistbyrå som kunde förse oss med en karta. Efter att Jenny köpt ett paraply kunde vi även bege oss ut på stan för att försöka hitta hotellet. Herregud vilken omväg vi gick! Såhär i efterhand kan man ju undra varför vi inte tog en taxi, men vi trodde inte det skulle ta sån tid och heller inte att det skulle regna så infernaliskt. Jag hade mailat hotellet för att försäkra mig om att de inte riskerade att gå ut i strejk dom med, men det skulle dom inte. Dom var inte helt otippat fullbokade så vi kunde inte få vårat rum tidigare än incheckningstiden, men vi kunde i alla fall dumpa väskorna så länge. Sen gick vi till Mathallen mitt emot för lite mat och en mycket välbehövlig lunchöl. Dyrt som satan var det.
Sen promenerade vi i regnet ner på stan igen och strosade lite i affärer. Vi shoppade ingenting. Ingenting! Men alltså, man blir inte så sugen när det bara regnar och är grått. Vi fick i alla fall se operahuset i ösregn. Sen tog vi en asdyr fika innan klockan skenat iväg och det var dags att gå till hotellet och checka in. Som sagt, hotellutbudet var något begränsat p g a strejken så det här hotellet var en ren chansning. Men vilken chansning sen! Checka in vårat rum! Våningssäng och leopardsängkläder.
Vi började asgarva när vi öppnade dörren. Döcharmigt ju! Jag hade som vanligt gjort en massa research gällande bra restauranger, jag hade hittat förfest och efterfest och allt sånt, men nu när det regnade så kände vi att vi bara inte orkade med sånt. Vi antog att vi inte skulle få ta med oss paraply in på arenan, och att strosa runt utan paraply i regnet för att välja restaurang och hitta till förfest och sen till Spektrum kändes inte aktuellt, utan vi bestämde oss för att äta på hotellrestaurangen och sen ta taxi till Spektrum. När vi gjort oss i ordning och jag tog fram biljetterna ur väskan var de blöta! 10 minuter innan vi skulle gå fick jag ställa mig och blåsa dom torra med hårblåsen i badrummet.
Vi var helt själva i hotellrestaurangen. Dom hade inget jätteutbud men flera rätter vi kunde tänka oss och som gäster på hotellet fick vi även 20% rabatt på maten, och det är ju högst välkommet med tanke på Oslos hysteriskt ohemula prisnivå. God öl hade dom också. Vi satt där ett bra tag och babblade och åt innan vi hoppade in i en taxi och åkte till Spektrum. Där visade det sig att man visst fick ta med sig paraply in, oh well..
Vi hade bra platser, sittplats på innerplan. Det var ett förband, någon tjej som påminde om First Aid Kit eller liknande. Hon sjöng ju bra, men alla låtar lät likadant och det blev långtråkigt och segt. Men vi var taggade ändå!
Konserten var såklart skitbra! Dom rivstartade med "I've been losing you", följt av "Cry wolf". Morten sjunger ju som en ängel fortfarande och är fortfarande så snygg att man ju smäller av en smula.
Däremot måste jag faktiskt säga att han inte verkar vidare charmig. Han pratade inte särskilt mycket mellan låtarna utan det var Magne som stod för det mesta snacket. DÄR har vi en charmig kille, han var hur kul som helst! Till min stora förvåning sjöng både han och Pål varsin låt. Magne gjorde "Lifelines" och Pål "Velvet". Jag hade ingen aning om att de kunde sjunga. Givetvis inte Morten-klass på sången, men klart godkänt.
Konserten var oväntat visuell med ljuseffekter. Bäst var "Here I stand and face the rain" då det såg ut som de stod i en kyrka och spelade. Sen måste jag ju kommentera trummisen som genomförde hela konserten barfota! Det måste ju göra skitont, sitta och stampa på bastrumpedalen barfota i två timmar??
Extranummer blev "The living daylights", "The sun always shines on me" och självklart "Take on me". Då lyfte hela Spektrum och folk blev helvilda. Vakterna försökte inte ens hålla ordning :)
Det var en jättekul kväll, även om det var den märkligaste publik jag suttit i tror jag. Mest störande var paret bredvid mig som tagit med sig sina barn... Barn är ju inte världsbäst på att hålla sig på ett ställe och koncentrera sig länge så det blev ett jädra spring fram och tillbaka i stolsraden. Sen blev ena ungen trött och klängig så då lyfte pappan upp henne och stod och gungade i takt så damerna bakom inte såg ett skit och gubben framför blev sparkad huvudet av ungen. Folk... Framför oss hade vi ett überentusiastiskt par som filmade HELA tiden. Givetvis tog batteriet slut mitt i, men det hade dom en plan för. Snubben höll kameran still och filmade hela tiden medan tjejen stod beredd med nytt batteri och snabbt öppnade batteriluckan och bytte batteri - allt medan killen höll filmposen. Det var rena depåstoppet a la formel 1, svisch sa det bara och vi dog nästan.
När vi kom ut från Spektrum hade det slutat regna, så då promenderade vi till hotellet och damp i säng. Efersom jag vet att Jenny brötar runt så mycket och snarkar och har sig tog jag överslafen. Assköna sängar var det! Tjock madrass, rediga kuddar och fluffigt täcke - jag sov jättebra med mina mått mätt.
Halva nöjet med att bo på hotell är ju frukosten och den här frukosten gjorde ingen besviken. Jag åt som en häst. Äggröra, bacon, pyttesmå korvar, mackor, apelsinklyftor, färsk ananas etc. Trots att hotellet var fullbokat var det ingen trängsel vid frukosten, det var så lugnt och skönt.
Det var mulet men uppehåll och vi hade några timmar på oss innan vi var tvungna att åka till Gardemoen, så vi passade på att ta en turistpromenad till slottet. Solen tittade till och med fram en stund.
Ett tag blev det riktigt soligt och då tog vi en fika på en uteservering, där jag köpte den dyraste läsken på hela resan - 44 spänn för en sån där liten glasflaska. Suck och pust...
Summa summarum - Oslo imponerade inte. Svindyrt, regnigt, backigt och med väldigt många sjabbiga gator. Och jag har aldrig sett så mycket tuggummi på gatorna någonstans. Hotellet PS Hotell rekommenderas däremot! Sköna sängar, god mat och trevlig personal. Det kändes som det låg lite off, men det var nog för att vi promenerade i ösregn när vi skulle dit. Ja, sen A-ha då, som jag inte sett på nästan 30 (!!) år. Tror jag sjöng med lika mycket i "Scoundrel days" nu som då :)
Kommentarer
Trackback
