På zoo kan man göra vad man vill och lite till

Nä det kan man ju faktiskt inte, det är en rad ur en låt med Mora Träsk. Men man kan göra mycket! Elisabeth och jag tog en tur till Kolmården igår. Vi har inte varit där sedan 70- respektive 80-talet så det var på tiden. En liten felkörning bara, sen var vi där. På vägen dit hann vi bland annat se ett Volkswagen-museum i Pålsboda och ett av Sveriges största lantbruksmuseum i *funderar stenhårt*.. Nej fan, jag kan inte minnas vad stället hette. Vi var ju inte in och kollade utan åkte bara förbi, men det låter ju snyggt :)
 
På Kolmården sken solen och det var faktiskt inte särskilt mycket kö. Vi började med att titta på djur. Jag hade gjort en grundlig research och i vanlig ordning planerat besöket á lá Charles Ingvar Jönsson. Vi fick en karta och ett dagsprogram i entrén och sen var det bara att börja knata. På avdelningarna öken och savann såg vi många djur. Bland annat kamelen Putin.
 
 
Här med sin skötare, Putin är till vänster i bild. En rolig sak är att de har visningar vid vissa klockslag. Då är skötarna ute bland djuren och pratar med besökarna och berättar och svarar på frågor. Jättekul! Bland annat fick vi veta att alla kameler på Kolmården har ryska namn, utom avelshanen - han heter Reidar :)
 
Kamelbonanza! Som det hade hetat i kvällspressen.
 
 
Noshörningar alltså, rena dinosauriedjuret! Galet stora och skitarga.
 
På Kolosseum träffade vi Saba!
 
 
Hon är 45 år. Jag älskar elefanter! Världens coolaste och mysigaste djur. Och otroligt märkliga egentligen, med snabel och megakonstiga fötter.
 
 
Men ibland känner man igen sig, det gör man ju...
 
Hyfsat stora djur
 
 
Elefant - häpp! De på Kolmården är dock asiatiska och en smula mindre, men det är ju marginell skillnad i sammanhanget.
 
Bland aporna var det rätt stillsamt.
 
Det var ju så varmt att de inte orkade göra så mycket. Det var en chimpansunge som hade lite hajlajf, men resten tog det mest lugnt.
 
Sen var det dags för safari! Förr i tiden åkte man ju runt i sin egen bil (helt sjukt egentligen, hur kunde man tro att det var minsta safe? Inte såg man väl särskilt mycket heller) men numera åker man linbana. Det är ju otroligt mycket bättre eftersom man ser bättre och inte stör djuren lika mycket, men för mig som har sån extrem höjdskräck var det lite jobbigt mellan varven.
 
 
Se så högt uppe vi är, och se så cool jag är! *stolt* Det gick bra, jag pep till ibland när det svängde och jag inte var beredd. Elisabeth betedde sig som om hon inte gjort annat än åkt linbana i hela sitt liv, hon kartade runt i gondolen och fotade hejvilt så jag fick ryta "Nu får tant sitta still i båten!" när det krängde för mycket. Men när vi inte svävade uppe i himlen (well..) så vågade även jag röra på mig. Det var väldigt roligt och mysigt och vi såg en massa djur.
 
 
Badbjörn. Jag är livrädd för björnar. Dom springer snabbt, klättrar bra och simmar bra. Man kommer liksom inte undan.
 
Men dom är rätt gulliga ändå, det måste till och med jag erkänna.
 
 
Värsta busiga giraffen försökte gömma sig bakom en pinne
 
Utslaget lejon
 
 
Simba
 
Efter safarin var det dags för delfinshow. Vi var inte ensamma om den tanken kan jag säga, herreguuuud vad folk det var! Långt upp i backen var det kö. Men när de väl öppnade dörrarna och släppte in så gick det snabbt och delfinariet sväljer en hel del folk så vi fick plats utan problem.
 
 
Delfinshowen var jättebra! Självklart var det en hel del tricks och spex, men också upplysande och en gnutta allvar. Skitbra musik till, när de pratade om miljöförstöring till ett musikstycke ur "Den siste mohikanen" (Uncas på klippan, den sorgligaste biten!!) och när tränarna och delfinerna dansade till "Titanic"-musik så blev jag alldeles tårögd och det var jag inte ensam om.
 
Efter delfinshowen åt vi mat i gassande sol, sen svalkade vi oss genom att åka berg- och dalbana! Jo det är sant, jag vågade! Delfinexpressen heter den karusellen. Den går 13 meter upp och man måste vara 95 cm lång för att få åka så det är en riktigt halsbrytande attraktion, jojo...
 
 
Nu är vi sådär högt igen! Att det mest är barn som åker behöver ni ju inte notera..
 
Efter den våldsamma färden på säkert en minut besökte vi Tiger World! Där kan man gå i en tunnel och hamnar m a o i nivå med tigrarna. På ett ställe är det bara galler mellan. Ja alltså, det är ju ett räcke också så att man inte kan sticka in armarna även om det kanske verkar lockande.
 
 
Snyggast på Kolmården var den här posören. Han var så sjukt rolig! Först låg han och posade lite, sen tog han en catwalksväng förbi besökarna, sen ställde han sig på en staty, sen la han sig ner. Hela tiden hade han full koll på att vi tittade på honom :)
 
 
Kan vara världens vackraste djur
 
 
Mys!
 
 
Kolmården har fått tillökning på Kolosseum - en elefantbäbis! Han får vara ute en stund varje dag, om han och mamma Bua vill. Som tur var ville han det den här dagen.
 
 
Så sjukt söt att man ju smäller av!
 
 
Seriöst, cuteness overdose!
 
Han mamma och extramammor skyddar honom från alla nyfikna blickar. Och från att drulla i poolen, vilket han gjorde första dagen ute! *asg* Skötaren berättade att de tömt ur en massa vatten ur poolen just för att den här lilla krabaten tyckte att det var en bra idé att bada det första han gjorde. Skötarna höll på att få hjärtattack, men elefantmammorna styrde upp det hela, haha.
 
Det var ett roligt besök! Djurpark, safari, delfinshow, karusell, Tiger World - allt ingick i entrébiljetten så det var väldigt smidigt. På vägen hem stannade vi på ett glassfik i Hjortkvarn av alla ställen. Ett café som serverar hemgjord, italiensk glass i säkert 20 olika smaker - i Hjortkvarn??
 
 
Hursom, det var jättegott och rekommenderas å det varmaste om någon nu passerar Hjortkvarn.
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0