frodis

Fattar inte vad som hände igår, jag var SÅ trött. Redan när jag åkte till jobbet kände jag mig helt förvirrad och var tvungen att tänka efter vad jag hade för kod till passerkortet och sånt. Visst, jag har varit ledig och sedan jobbat hemma, men ändå. Väl på jobbet kände jag mig så seeeg och allt gick i slow motion. Satt framför skärmen och bara stirrade och fick liksom säga åt mig själv. "Kom igen nu Sara, läs in den där jävla insändaren, det tar ju bara tre minuter". Kvällen maskade sig fram och jag kände mig ömsom hungrig, trött och frusen. Sen fick jag värsta nysattacken mitt i allt. AAASCHO! AAASCHO! AAASCHO!  gånger fem ungefär. Men gud, tänkte jag, nu sabbade jag inspelningen för stackars Johan som satt vägg i vägg. Jag var i alla fall klar i god tid och tänkte att jag gör klart allt och sen kollar jag med de andra om det är okej att jag åker hem lite tidigare för jag mådde verkligen inte alls bra. Så var planen i alla fall. Fixade och donade och medan datorn höll på att mala och skicka iväg de sista filerna så skulle jag bara vila ögonen lite. Jojo. La huvudet mot skrivbordet - och tvärsomnade! PÅ JOBBET! Sov som en stock, så när Janne försiktigt öppnade dörren och frågade om jag var okej fattade jag iiingenting. Då var alla klara och redo att åka hem - och där satt jag helt yrvaken. Totalt förvirrad var jag och svarade nånting som jag tror varken Janne eller jag själv fattade. Haha, sen när jag reste mig så hade foten somnat så jag kunde knappt gå. Eftersom jag i vanlig ordning frös så hade jag en filt över axlarna. Så där haltade jag ut ur studion insvept i en filt - som nån jäkla Kommandora. Otroligt värdigt :) Alla fnissade. Janne satte igång mobillarmet och höll det mot min fot så den skulle vakna, haha.

 

Jamen just, sa jag att jag är biträdande platsansvarig och den som är chef på kvällarna? Man är ett föredöme, det är man.. *skrattar*